Jag följde henne till tunnelbanan, sedan skiljdes vi åt. Jag gick hem och rotade i kylskåpet. Jag bredde tre mackor och åt dem som middag.
Sedan passerade kvällen ganska snabbt. Efter middagen gick jag in på mitt rum och lade mig på sängen. Jag tänkte igenom dagen och log. När klockan var nio bestämde jag mig för att gå och lägga mig, jag kände mig trött och utsliten efter helgen. Men det hade varit jätteroligt!

Jag satte alarm på klockan, sedan somnade jag med ett leénde på läpparna.

---

Carolines perspektiv:

- Hi Caroline!, hörde jag Mike säga när jag öppnade ytterdörren.
- Hi Mike, svarade jag och tog av mig skorna och började gå mot trappan.
- Caroline, the dinner will be served in 5 minutes.
- Okay, where's mum?
- She's coming home late. She has found new friends from work so she's eating there.
- That's great, sade jag och gick upp till övervåningen. Jag tog fram hårborsten och drog några drag genom håret och gick sedan ner till köket. Charlie kom springande mot mig och jag fångade honom i en kram.

- Hi there big boy. Hade du kul med din pappa då?, frågade jag honom.
- Ja, vi har lekt med massor av bilar och sen har vi tittat på fotboll på teven.
- Oj, ni verkar ha haft det jätte kul, själv har jag varit med Niall och hans kompisar. Vi åkte London Eye idag.
- Oh, London Eye, I'm thinking about to take your mother there, sade Mike.
- Yeah, you should, she would like it, I can babysit, svarade jag.
- I'm going to think about it, sade Mike och vi började äta. Det var hemmagjorda köttbullar och makaroner till middag. När jag hade ätit klart så sa jag tack för maten och hoppade in i duschen, åh vad jag hade längtat efter att duscha.

När jag kom ur duschen så smörjde jag in mig med bodylotion och när jag kom in på mitt rum så slog jag på datorn och loggade in på Skype. Jag såg att Maja var online och klickade upp henne.

"Hi there beautiful girl" skrev jag.
"Hi there, omg ive missd u so much" svarade hon.

Jag klickade upp videosamtal med henne och jag sade:
- Hej gumman, asså du fattar inte hur mycket jag saknar dig.
- Jag saknar dig skit mycket älskling. Hänt något roligt in the big.... ehm, orange kanske?, sade hon och båda skrattade, våran humor alltså.
- Lite kanske har hänt, börjat i en ny skola, fått två nya tjejkompisar, fem nya killkompisar och en pojkvän, sa jag och log.
- Fem nya killkompisar, OMG och en POJKVÄN ännu mer OMG. Shit, grattis tjejen, svarade hon. Så vem är han då? Hur ser han ut? Jag vill veta allt!
- Han är en kille från Mullingar, Irland, han är blond med havsblå ögon och han heter Niall och han är 16 år, men fyller 17 snart.
- Åååh, jag bara drömmer mig bort här, själv har jag en stor crush på Johan och vi har varit på G i typ två veckor, så jag hoppas verkligen.
- Grattis!!!, sade jag glatt till henne och log.
- Dem där killakompisarna du snackade om då, hur träffa du dem?, frågade Maja.
- Det är Niall's homies, bokstavligen. Haha, nej men dem har eller är ett band som heter One Direction och kom trea i X-Factor. Alla är verkligen jätte trevliga och snälla mot mig, roliga är dem också, speciellt Louis. Har aldrig sett så mycket bromance alltså, speciellt imorse, svarade jag.
- Ehm, imorse?
- Öhmn, ja, jag kinda slept over there last night. Höh, sade jag.
- Omagash, you naughty girl. Hände det något då?
- Yeah, I'm so naughty. Fast nej det hände inget, alla sex satt och tittade på film och så somnade jag och vaknade vid ett och han insisterade på att låta mig åka hem, svarade jag på hennes fråga.
- Tragisk historia, haha. Men jag måste gå nu, hälsa Anna, Mike och Charlie från mig, sade hon. Jag måste gå nu, älskar dig mest av allt i hela världen, du fattar inte hur mycket alla saknar dig här hemma.
- Jag älskar dig mest av allt också, hälsa Kattis från mig och säg att jag älskar henne! Och lycka till med Johan! Puss på dig gumman, sade jag och hon loggade ut.

Jag gick ner till vardagsrummet och sa godnatt till Mike och Charlie. På väg upp i trappan så kom jag på:

- Oh, Mike, Maja greets. I just talked with her on Skype.
- Next time you talk to her, greet back, svarade han. Oh, and goodnight.

Jag gick upp till mitt rum och la fram saker till morgondagen. Skola och läxförhör. Skit, läxförhör, det hade jag ju helt glömt bort. Jaja, får plugga innan lektionen, tänkte jag och la mig i sängen och tänkte på Niall.

- How could she know?, frågade Niall och alla killar fortsatte stirra på mig. Niall reste sig upp, tog bort skeden från Liam och gav honom en gaffel istället.
- He has a strange fear of spoons, sade Niall och jag kände hur jag verkligen hade gjort bort mig.
- Oh, I'm so sorry Liam, I didn't know, sade jag och han log mot mig.
- It's okay, I'm fine, sade han och började äta soppan med sin gaffel.

---

Nialls perspektiv:

Tänk att jag, Niall Horan, kunde få en fantastisk flickvän som Caroline. Och hon gillar mig verkligen, det kan jag se i hennes ögon. Alla andra förhållanden jag har haft har inte alls varit seriösa. Men det här känns på riktigt. Det gör det verkligen!

- Who's going to dish?, frågade Zayn
- NOT ME, skrek alla killar i kör.
- Guess I'll have to do it than, sade Caroline.
- No, I don't think Caroline shall do it, she cooked the food, sade jag till killarna.
- Guess you're right, svarade Harry.
- Yeah, so who will wash the dishes?, frågade jag killarna.
- Me and Harry can do it, svarade Louis.
- Me?, frågade Harry Louis.
- Yeah, obviosly. Do you see any other Harry in this room?
- Ehm, no.
- Okay, so we will wash today, sade Louis och alla andra killarna gick och gjorde annat.

- Do you wanna see more of the city?, frågade jag Caroline.
- Sure, it would be great, svarade hon.
- Me and Caroline are going to see London more, and Harry, we'll take your scooter, sade jag högt och tydligt till killarna och smällde igen dörren. Jag kan se framför mig hur Harry var på väg mot dörren och suckade högt.

Vi gick ut i hallen och tog på oss ytterkläderna. Sedan gick vi ut i trapphuset och gick nerför trapporna. Jag såg Harry's röda moped stå parkerad lite längre bort. Vi gick fram och jag öppnade lådan som satt längst bak. Där fanns det två hjälmar. Jag räckte ena till Caroline och hon tog emot den.

- Do you wanna go somewhere special or should I just suprise you?, frågade jag Caroline.
- It doesn't matter where we go, but I refuse to go without you, svarade hon.
- You know how cute you are, huh?, frågade jag henne.
- No, I really don't, svarade hon. Jag gick fram till henne och lade armarna om henne. Jag kände hennes händer på min nacke. Jag böjde mig fram och kysste hennes mjuka läppar.
- NIALL!, hörde jag Louis röst skrika och vände på huvudet. Han stod på balkongen och höll i ett par nycklar.
- Oh, hehe, sade jag och Louis log mot mig. Han kastade ner dem och jag fångade. Jag startade mopeden och satte mig ner. Jag tog på mig hjälmen och vände mig mot Caroline. Hon höll på att sätta på sig hjälmen men kunde inte knäppa den längst ner.
- Here, I'll help you, sade jag och hon kom fram till mig. Jag knäppte försiktigt och hon satte sig ner bakom mig.
- Okay, here we go, sade jag innan jag vi åkte iväg. Vi satt på mopeden ett tag tills jag såg en kiosk. Jag parkerade försiktigt och hoppade smidigt av. Caroline tittade konstigt på mig innan hon förstod vart jag var på väg. Jag beställde varsin mjukglass och gav den ena till Caroline. Hon log stort mot mig och pussade mig lätt på munnen innan hon högg in på sin glass. Vi satt på mopeden och åt upp våra glassar. Sedan åkte vi iväg igen. Jag hade ingen aning om vart jag skulle åka med henne, tills jag såg London Eye. Jag parkerade en bit bort och vi gick, hand i hand, till den långa kön. Vi ställde oss sist och väntade på våran tur.

När det var våran tur att betala, betalade jag för Caroline och mig och vi gick in i en en smockfull vagn. Vi trängde oss fram till fönstret och stog där, nästan intryckta. Jag började kyssa henne och hon avbröt mig.

- Niall, there is a lot of people in here, sade hon och tittade på mig.
- I know, svarade jag och hon log mot mig. Wanna know something?, frågade jag henne och hon nickade. Jag böjde mig fram och viskade i hennes öra.
- I don't care.
Hon log stort mot mig ochh böjde sig fram. Vi möttes i en perfekt kyss. Efter ett tag hörde jag en för bekant röst säga.
- Look at that swan!
- Oh no..., sade jag och Caroline tittade frågandes på mig.
- What... oh..., hörde jag henne säga innan jag såg Louis huvud poppa upp bland alla människorna.
- Well, look over there boys, sade han och pekade på oss.
Snart hade alla fyra trängt sig fram till oss och vi stod nu tätt ihoptryckta.
- Hello, sade Harry och Caroline log mot honom. Hon kramade om alla och jag stod och bara glodde på dem.
Dem pratade glatt med Caroline och jag försökte hänga med i samtalet, men ärligt talat så brydde jag mig inte så mycket. Det är väl klart att jag gillar killarna. Men just precis nu ville jag vara med Caroline. När vi hade åkt klart klev vi av. Caroline kollade på klockan och sade att hon var tvungen att gå hem nu hennes mamma hade skickat sms till henne och sagt det. Jag följde henne till tunnelbanan, sedan skiljdes vi åt. Jag gick hem och rotade i kylskåpet. Jag bredde tre mackor och åt dem som middag.
Sedan passerade kvällen ganska snabbt. Efter middagen gick jag in på mitt rum och lade mig på sängen. Jag tänkte igenom dagen och log. När klockan var nio bestämde jag mig för att gå och lägga mig, jag kände mig trött och utsliten efter helgen. Men det hade varit jätteroligt!

Jag satte alarm på klockan, sedan somnade jag med ett leénde på läpparna.



Så kapitel 24 klart! Kom igen lägg in en liten kommentar bara. Vi vet att ni vill! Det bli såå mycket roligare och skriva då!

- Ough, var det enda man hörde sedan tystnade det. Liam smög fram för att kolla så att han levde, men han hade bara somnat. Jag log och reste mig upp för att gå till badrummet. Jag låste in mig på toaletten och tittade mig i spegeln. Tyvärr såg jag ut som en tvättbjörm. Jag sköljde hela ansikitet tills det blev bättre. Sedan gick jag ut igen, och möttes av en väldigt konstig syn.

---

Det som stod utanför dörren var... ingenting. Absolut ingenting. Jag gick ut i korridoren och tittade efter killarna. Alla var borta, till och med Louis som hade somnat på soffan fem minuter tidigare. Jag blev riktigt orolig och undrade vad som hade hänt.

Plötsligt så ställde sig Niall upp bakom soffan med en gitarr i famnen och började sjunga: "From the moment I met you evertyhing changed, I knew I had to get you, whatever the pain. I had to take you and make you mine. I would walk through the desert, I would walk down the aisle. I would swim all the oceans just to see you smile. Whatever it takes is fine. Ohohohaoha so put your hands up, ohohohaoha cause it's a stand up..."

Resten av killarna ställde sig upp bakom sofforna och började sjunga med Niall i sången. Harry stod och sköt konfetti pistoler mot mig och jag bara stod och grät. Ja, jag stod och grät. Glädjetårar kallas det. Hur gullig pojkvän kunde man ha egentligen? En som sjunger för en, åh herregud, mer är vad jag hade väntat mig, mycket mer. 

När dem hade sjungit klart slutade jag gråta.

- Did you guys plan this?, frågade jag snyftande och tittade på killarna.
- Yeah, maybe, svarade Zayn.
Jag tittade på Zayn och snyftade till.
- You are so sweet!, sade jag och gick fram till Niall. Han log stort mot mig och sträckte ut armarna. Jag gick in i hans famn och kramade om honom. Jag ställde mig på tå för att nå hans mun och mötte hans läppar. Louis harklade sig och sade:

- Ehm, Niall what do we say about that?
- Huh? frågade Niall med munnen tätt mot min.
- Don't you dare pretend you don't know, young man, sade Louis med en ganska fjantig röst.
- Yeah, right, sade Niall och kysste mig intensivare.
- Niall!, skrek Louis upprört och tittade runt i rummet. Han tog upp en kudde och kastade den i huvudet på Niall.
- Hey!, sade Niall och vände på huvudet. Han tog upp och kastade tillbaka kudden. Han vände tillbaka huvudet och tittade mig i ögonen. Jag kysste honom på läpparna och han besvarade kyssen. Louis suckade och jag log mot Nialls läppar.

2 timmar senare:

Efter killarnas "lilla bråk" hade vi tittat på en film. Nu var alla, konstigt nog, hungriga så det var dags för lunch.

- Now what do we have here?, frågade Liam och öppnade kylskåpet. Han lyfte på burkar och öppnade lådor men verkade inte hitta någonting. Till sist tog han fram en burk med färdiglagad soppa och tittade frågandes på oss. Alla nickade och han såg nöjd ut med sig själv.
- Who will make it?, frågade han och alla killar började spela tv-spel. Ingen ville laga soppan.
- I can do it, offrade jag mig och gick fram till Liam. Han log mot mig och nickade.
- Are you sure you can do it?, frågade han.
- How hard can it be?, sade jag och letade fram en kastrull. Jag värmde soppan och hällde upp den i skålar. Sedan satte jag en sked i varje skål.
- It's done, sade jag och alla killar satte sig vid bordet. Jag satte en skål vid varje och alla högg in, förutom Liam. han stirrade på soppan, eller rättare sagt, skeden. Killarna märkte att han inte åt så dem tittade på honom. Sedan såg det ut som att alla förstod var det var som pågick så alla vände blicken mot mig. Niall var den enda som inte tittade på mig som om jag vore dum i huvudet.

- How could she know?, frågade Niall och alla killar fortsatte stirra på mig. Niall reste sig upp, tog bort skeden från Liam och gav honom en gaffel istället.
- He has a strange fear of spoons, sade Niall och jag kände hur jag verkligen hade gjort bort mig.
- Oh, I'm so sorry Liam, I didn't know, sade jag och han log mot mig.
- It's okay, I'm fine, sade han och började äta soppan med sin gaffel.

 

Jag kände hur jag började bli trött igen och slöt ögonen. Jag kände Nialls armar sluta sig runt mig. Han lyfte upp mig och bar mig till sitt rum. Han lade mig i sin säng och jag kände en mjuk duns när han lade sig ner bredvid mig. Jag log för mig själv innan jag somnade

---

Jag öppnade ögon och såg bara ett blått täcke framför mig. Jag satte mig på täcket och sa:
- Godmorning beautiful.
- Oh, tank you, hörde jag en röst säga som inte var Nialls. Jag drog bort täcket och såg att det var Harry som låg där.
- Where's Niall?, frågade jag med en chock.
- I don't know, svarade Harry.
- By the way, why are you with ME in NIALL'S bed?
- Sometimes I have nightmares and I like too sleep with Niall then beacause he is a good man, but I forgot that you were here. I'm so sorry Caroline.
- It's okay Harry, really but don't scare me. Why didn't you go to Lou's bed?, frågade jag.
- I don't know, I like to sleep with Niall if I have nightmares.
- Okay, I understand, and if I look like a raccoon now, don't laugh at me please. But can we go and find Niall, I want someone to kiss. Haha.
- You don't look like a raccoon Katniss, oh I mean Caroline. Yes, we can go and find Niall, svarade Harry trött.
- Ehm, Katniss, Harry?, frågade jag undrande.
- Yeah, I just saw The Hunger Games, and I kinda like Katniss a lot. But now, let's go find Niall!

Jag skakade bara på huvudet åt Harry och vi påbörjade vår jakt efter Niall. Vi gick ut ur Nialls rum och doften av nygräddade våfflor slog emot oss. Niall stod i köket med ett förkläde och en stekpanna i handen.

- Goodmorning hun and Harry, sade han och sprang fram och pussade mig på munnen.
- Goomorning hottie, svarade jag med ett stort leénde på läpparna som bara inte kunde försvinna. '
- I want a kiss too, sade Harry lite surt.
Niall gav honom en puss på kinden och Harry såg lite gladare ut.
- So what do we get for breakfast?, frågade jag Niall.
- Waffles and toast, svarade han med och log sitt underbara leénde.
- That sounds nice, svarade jag, but where is the other boys?
- They're asleep. But you and Harry can go and tell them that it is breakfast.
- Okay, svarade jag och Harry tog min hand ocg drog med mig till dem andras rum. Vi gick först in i Louis' och Liam's rum Harry sprang först fram till Louis' säng och hoppade, bokstavlingen hoppade på honom. Stackarn tänkte jag.
Louis vaknade på en gång och sa åt Harry att gå ner, från honom. Liam hade vaknat av ljudet pojkarna hade fört och sade godmorgon till mig. Killarna reste sig upp och satte på sig t-shirts och gick sedan till köket. Nu var det bara kvar att väcka Zayn. Harry öppnade dörren till Zayn's.

- You get the honor to wake up Zayn, sade Harry och gick sedan ut ur rummet. Jahapp, tänkte jag och satte mig på sängkanten.
- Zayn, it's time to wake up now, the breakfast is done. Han vaknade inte. Fan också, vad skulle jag göra? Han är ju nästan en "främling" för mig och så ska jag väcka honom. Jag skakade på honom men han stönade bara lite och la sig sedan på andra sidan. Jag fortsatte att göra så i fem minuter och sedan ruskade jag om honom riktigt mycket och nästan skrek:
- ZAYN, BADBOI, DJ MALIK, WHATEVER, WAKE UP NOW!
Han satte sig käpprakt upp i sängen och glodde på mig.
- Oh my god, take a chill pill, sade han och log mot mig. Jag log tillbaka och ropade ut i köket:
- He's up!
Jag hörde hur killarna mumlade och hörde Harry säga:
- She woke him up? Not even I can do that.
Jag ställde mig upp och gick ut i köket.
Så fort Harry såg mig kom han fram och granskade mig från topp till tå.
Han tog tag i mitt huvud och kollade mig noga i ansiktet.
- Harry what are you doing?, frågade jag och tittade konstigt på honom. Han tittade mig i ögonen och svarade:
- I'm just checking you are alright, sade han och fortsatte granska mig.
- I'm fine, now stop, you are really freaking me out, sade jag och gick förbi honom till Niall i köket.
- I think it's something wrong with him, sade jag och pekade på Harry.
- No it's just that Zayn can be very violence in the morning. I think he didn't hit you or something because he doesn't know you very well, sade Niall och skrattade åt Zayn som kom utstapplande från sitt rum. Han såg nästan ut som en zombie, så trött var han.
- What time is it, frågade han Liam och Liam tittade på klockan som satt på väggen.
- I hope you know that the clock is over there, sade han och pekade på klockan. Zayn kisade mot väggen där Liam pekade och skakade på huvudet.
- Nope, can't see it, sade Zayn och Louis skrattade.
- Maybe you should get some glasses, sade Louis och Zayn skakade återigen på huvudet.
- No it's just so bright and shiny in here, sade han och kisade mot väggen.
- It's 10:Am, sade Liam.
Zayn, Liam och Louis fortsatte ha en konversation om hur tidigt man skulle väcka Zayn och när man senast måste gå upp. Under tiden gick jag fram till Niall som stog vid våffeljärnet och gjorde i ordning den sista våfflan.
- Goodmorning, sade han och kysste mig mjukt och länge.
- Goodmorning to you too, sade jag och log mot honom.
- Wanna have som breakfeast?, frågade han och höll upp tallriken med våfflorna.
- Yes, I'm sooo hungry, sade jag och han skrattade.
Vi satte oss vid bordet och började äta, samtidigt som vi iakttog killarnas, nu ganska hektiska konversation.
Liam satte sig vid bordet och suckade.
- They are like three year olds, sade han och tog en, lite bränd, våffla.
- That's why we love them, sade Niall och tog en till våffla.
Jag åt tre våfflor sedan var jag proppmätt. Jag lutade mig tillbaka i stolen och tittade på när våffelhögen blev mindre och mindre. När det var ungefär hälften kvar märkte Louis att vi hade ätit ganska mycket.
- Hey, I'm hungry too, sade Louis och lade fem våfflor på sin tallrik.
- Now you are gonna have to eat those, sade Niall och pekade på våfflorna.
- Yes, of course, sade han och högg in på sin första våffla. Nu satte sig Harry och Zayn också vid bordet och alla förutom jag åt.

När alla var klara satt Louis och jämrade sig. Harry reste sig upp och var på väg mot badrummet när Louis tog tag i hans arm.
- Help me up, sade han och försökte ställa sig upp men föll ner på stolen igen. Harry bar upp honom och slängde honom i soffan.
- Ough, var det enda man hörde sedan tystnade det. Liam smög fram för att kolla så att han levde, men han hade bara somnat. Jag log och reste mig upp för att gå till badrummet. Jag låste in mig på toaletten och tittade mig i spegeln. Tyvärr såg jag ut som en tvättbjörm. Jag sköljde hela ansikitet tills det blev bättre. Sedan gick jag ut igen, och möttes av en väldigt konstig syn.

- Mamma jag följer med Niall hem sedan. Dem ska ha filmkväll, sade jag och tittade på henne. 
- Okej, kommer du hem sedan?, frågade jag och jag tror jag rodnade lite. 
- Vi får väl se, sade jag och hon log sitt busiga leénde. 
- Okej. 

När vi hade ätit klart gick jag och Niall ut i hallen. Han satte på sig sina skor och jag mina. Jag ropade hejdå till mamma och sedan gick vi.

---

Jag tog Nialls hand och vi gick genom staden. Vi var nästan framme vid en mataffär när jag såg en skoaffär lite längre bort. Vi gick förbiden och jag såg ett par vita Jeffrey Campbell skor. Dem var ursnygga! Jag backade och höll fortfarande i Nialls hand så han drogs bakåt.

- Look!, sade jag och pekade på skorna.
- I have to admit that they look awesome, sade han och jag skarattade till.
- I know, sade jag och tittade på prislappen. Dem kostade 1600 kronor. Det kanske jag skulle kunna spara ihop till om jag skaffar ett deltidsjobb.
- Do you want to keep going or do you want to stare at this shoes all night?, frågade han lite skämtsamt och tittade på mig.
- I don't know, what do you want?, frågade jag honom ironiskt.
- Haha very funny, svarade han med ett leénde på läpparna.
- I know I'm hilarous!, sade jag och han skrattade till.

Vi fortsatte gå till mataffären och gick in. Vi tog massa plockgodis, läsk och glass. Sedan gick vi till kassan för att betala. Niall betalade och sedan gick vi ut. Vi promenerade fem minuter till sedan var vi framme. Niall slog in portkoden och gick in genom dörren. Vi ställde oss i hissen och Niall tryckte på tredje våningen. Hissen var inte så stor så jag och Niall stod tätt bredvid varandra.

Vi var framme vid tredje våningen och klev ur hissen. Deet var den närmaste dörren och Niall öppnade den. Jag hörde massa mummel och skratt från vardagsrummet.

- Hello?, ropade Niall och killarna svarade i kör:
- Hello!
Killarna kom till hallen. Jag kramade om och hälsade på allihopa. Sedan sprang killarna tillbaka igen. Jag tog av mig skorna och hjälpte Niall bära kassarna till köket. Han packade upp och jag tittade på. När han var klar kom han fram till mig. Han lyfte upp mig på bänken och kysste mig. 

Lite senare kom Louis in och såg oss. Han suckade ljudligt och sade:

- Niall come on! You don't have to do that all the time:
- Of course I do, svarade Niall skämtsamt till Louis.
- Just because you have someone to do that with, sade han och gick fram till ett skåp. Han tog fram ett glas och tog lite vatten.
- You have Harry, sade Niall med ett hånflin brett över läpparna.
- You have Harry, härmade Louis med löjligt ljus röst. Han gickut till vardagsrummet igen och lämnade oss ensamma.
- Louis..., suckade Niall och kysste mig igen.
- I like him, sade jag men avbröts av en röst i vardagsrummet.
- Did everybody hear that?! She likes me!, nästan skrek Louis och resten av killarna skrattade. 
Jag skrockade till och vände mig mot Niall igen. 

- But I like you more, sade jag lite tystare och kysste honom igen. 
- Crap!, utbrast Louis och Niall skrattade. 
- Oh my god..., sade han och pussade mig lite lätt på munnen. Han gick iväg och fixade till en skål med godis. Jag hoppade ner från bänken och tog fram glas och läsk. Vi gick ut i vardagsrummet.
- Candy!, ropade Niall och killarna krigade om att få komma till skålen först.
Niall höll upp skålen i luften.

- Use the magic word.

Harry var snabbtänkt och skrek ut:
- Sweet, kind and funny Nialler, can I please have some candy?
- Ofcourse you can curly, svarade Niall och sträckte fram skålen till honom. Han tog en stor näve och satte sig framför teven.

Zayn lade upp några filmer på golvet och Louis utbrast:

- That one!, och pekade på en film. Filmen han hade valt var Ensam Hemma i New York II. Zayn satte på filmen och alla kröp ihop i soffan.

Niall lade armen om mig och filmen startade. Harry slog sig ner bredvid mig och hans lockar studsade till. Jag kände något i hårte och vände på huvudet. Niall satt och lekte med mitt hår mellan hans fingrar. Jag vände blicken mot teven igen och såg HOME ALONE 2: LOST IN NEW YORK stå med stora bokstäver över skärmen.

- Do you have something to drink?, frågade jag.
- Yeah, what do you want?, svarade Niall.
- Ehm, I can take anything, sade jag.
- I can get it, svarade Zayn. We want our Prince Charming to hang out with his princess. Niall skrattade och Louis utbrast:
- Shut up Zayn, it's a Kevin part and we can't miss that!
- Okay, okay, I'll be quiet, svarade Zayn och gick ut i köket för att hämta dricka till mig. När han kom tillbaka gav han mig glaset occh sade:

- Here, everything for Niallers princess.
- Haha thank you BadBoi.
- BadBoi?, frågade Zayn.
- Yeah, Niall, or my prince told me that's your nickname.
- NIALL, I thought we wouldn't say that anymore.
- Ooooops, I'm sorry..., but it's kinda funny, svarade Niall.
- No it's not funny, my nickname is DJ Malik and not Bradford BadBoi.
- Oooh, we got a BadBoi overhere, hörde jag Liam säga lite skämtsamt mot Zayn.
- SHUUUUUUT UUUUUUP!, skrek Louis. I want to watch the movie, and if I can't hear what the pigeons are saying, I'm blaming you guys! Alla tystnade och koncentrerade sig på filmen igen, jag satt där och smuttade på min läsk medans Niall började leka med mitt hår igen.

Lite då och då sneglade jag bort på Louis och han verkade verkligen tycka om filmen. Jag hade ingen aning om vad det där med Kevin och duvorna var men jag får väl ta reda på det. 

När filmen var slut var klockan bara nio. Innna någon annan hann fram till hyllan med filmer hade Harry sprungit fram och tagit fram en film. Alla suckade och jag fattade ingenting. Han satte i filmen han hade valt och jag tittade på teven. Han startade den och jag tittade på början. Det var Love actually.

- Oh I love this movie!, sade jag och Harry tittade glatt på mig.
- YEEES I'm not alone! No one else likes this as much as I do, sade han och jag log.
- Don't you like it?!, frågade jag killarna. Zayn och Liam ryckte på axlarna.
- It's good but Harry has ruined it for me, sade Louis och blängde på Harry.
- And you Niall?, frågade Harry och tittade på Niall.
- It's not my favourite movie but it's okay, sade han och Harry suckade.
- I can't get enough of it, sade Harry och jag instämde.

Alla vände blicken mot teven och vi tittade på filmen. När vi kom till den delen där dem sitter och tittar på Titanic blev jag tårögd. Harry såg det och jag märkte att han också var gråtfärdig. Jag snyftade till och alla vände blicken mot mig.

- Are you crying hun?, frågade Niall och jag skakade på huvudet.
- No, of course not, sade jag men man hörde på min röst att jag ljög. 
Niall lutade sig framåt och tittade på mig.

- I can see it, sade han och jag skakade återigen på huvudet.
- I just got something in my eye, sade jag och Niall skrattade till.
- Don't be so silly, it's okay to cry, sade han och jag nickade.

Som tur var brast jag inte i gråt efter det men var tårögd ett tag efter scenen.

I slutet när dem sjunger "All i want for christmas is you" ställde sig Liam upp och börjad dansa. Några sekunder senare sjöng han med också. Sedan ställde sig Harry, Zayn och Louis också upp. Niall satt kvar och lekte med mitt hår. Dem stod framför oss och hoppade runt i rummet. Jag och Niall satt och skrattade åt dem när Zayn
kom fram till oss. Han tog tag i min hand och drog upp mig. Snart stog jag också och hoppade runt i rummet och sjöng så falskt så jag var rädd att glasen skulle spricka. Jag drog upp Niall och snart stog vi allihopa mitt på golvet och sjöng. När låten var slut satte sig alla i soffan igen. 

Mina ögonlock kändes tyngre och tyngre och jag kämpade för att hålla upp dem. Men till slut orkade jag inte mer och somnade, lutad mot Niall. 

- Caroline, hörde jag någon säga. Jag ryckte upp ögolocken och såg Niall sitta och titta på mig. 
- You fell asleep, sade han och jag gäspade till. 
- What time is it?, frågade jag och han tittade på klockan som satt på väggen. 
- It's 1:Am sade han och jag tittade förvånat på honom. 
- Oh shit, I have to get home, sade jag och han tittade konstigt på mig.
- Don't be silly, you can sleep here, sade han och jag nickade. 
- Okay, do you have a mattress or do I sleep in the couch?, frågade jag och han tittade på mig.  
- You can sleep with me, sade han och jag nickade.

Jag kände hur jag började bli trött igen och slöt ögonen. Jag kände Nialls armar sluta sig runt mig. Han lyfte upp mig och bar mig till sitt rum. Han lade mig i sin säng och jag kände en mjuk duns när han lade sig ner bredvid mig. Jag log för mig själv innan jag somnade

---

Sådär kapitel 21! Hoppas det blev bra! Vad tyckte ni? Kommentera!

Vi satt där och kysstes ett tag, jag vet inte hur länge. Allt jag visste var att jag ville vara med Niall. När vi drog oss åt sidan tittade vi in i varandras ögon. Niall log mot mig och jag kände fjärilarna i magen, jag log och tryckte hans hand.

---

 

Niall och jag stod utanför våran ytterdörr. Jag knackade lite nervöst på dörren och hörde dunkande steg inifrån. Jag såg en skugga bakom fönstret och log.

- Hej gumman vad glad jag är att se... Hon avbröt sig mitt i meningen och stirrade på Niall. Jag kände rodnaden sprida sig över mitt ansikte och vände blicken mot Niall. Jag såg ett svagt rosa skimmer på hans kinder. Han rodnade.

- Well hello there, sade mamma till Niall med en skämtsam ton.
- Hi, svarade jag och Niall samtidigt. 
- Mamma jag måste prata med dig om en sak, sade jag till mamma och hon nickade nyfiket. 
- I'll be right back, sade jag till Niall som stod och såg förvirrad ut. 

Jag klev in genom dörren med mamma hack i häl. Vi ställde oss i vardagsrummet och jag viskade:

- Du kommer ihåg Niall va?, frågade jag och hon nickade.
- Okej du kommer inte tro det här men... vi är typ ett par, sade jag och mamma bara gapade.
- Min lilla flicka har blivit stor!, tjöt hon och jag satte pekfingret för munnen på henne.
- Ssch!
- Oj förlåt, sade mamma entusiastiskt och tittade ivrigt på mig.
- Han kan väl äta middag här ikväll eller hur?, frågade jag och hon nickade.
- Självklart!, svarade hon glatt.
- Okej det var bara det, sade jag och gick ut till Niall som fortfarande stod utanför dörren.
- You know you can come in, sade jag och Niall klev över tröskeln in i hallen.

Mike klev fram till Niall och sträckte fram handen mot honom.

- Hi I'm Mike, Carolines bonusdad and Annas husband.
- Hello I'm Niall, Carolines boyfriend. Fjärilarna fladdrade till när han sade pojkvän.
- Oh, wow, sade Mike förvånat.
- Charlie kom hit!, ropade jag.
- Jag kommer!, hörde jag honom ropa från vardagsrummet.
- Titta vem som är här, sade jag till Charlie och pekade på Niall.
- Niall!, utbrast Charlie och sprang fram till Niall och kramade om honom.
- Hi Charlie, sade Niall till Charlie och kramade om honom.

Jag såg att mamma och Mike tittade konstigt på varandra och jag sade:
- I'll expalin later.
- Okay, cause I don't understand anything, sade mamma.
- I haven't done any food so I thought I could pick up some pizza, sade Mike. Or what do you say Niall?
- Pizza would be great, I can eat anything, svarade han med ett leénde på läpparna.
- I'm going to order it now, what does everyone like to eat?, frågade Mike.
- I think I want a bussola, svarade jag.
- I want a hawaii, svarade Charlie glatt.
- A calsone darling, svarade mamma.
- I doesn't matter to me, just pick something, svarade Niall.
- You have found a real man, sade Mike och skrattade medans han gick ut till bilen för att åka till pizzerian. 
Oh yes I have tänkte jag för mig själv. 

Niall stod kvar mitt på golvet och bara log. Mamma gick och satte sig vid sin jobbdator och Charlie sprang upp till sitt rum. 

- Here come with me, sade jag och tog Nialls hand. Jag drog med mig honom till mitt rum och satte mig på sängen. 

- Wow it turned out pretty good, sade Niall och tittade sig omkring i rummet. Det pep till och Niall drog upp sin mobil. Han knappade in ett svar och satte tillbaka mobilen i fickan.

- Who was it?, frågade jag nyfiket.
- Liam, he was ust wondering if I was eating with them today, svarade Niall glatt.
- Oki doki, svarade jag och Niall skrattade till.
- It's been years since I heard someone say oki doki, sade han och fick en liten skrattattack.
- Well I like that word, sade jag med ett brett leénde på läpparna. Det pep återigen till och Niall drog upp mobilen.
- The boys are having a movie night. Do you want to join?, frågade han och jag svarade:
- Sure. Tell them we will be there after dinner.

Han knappade in ett svar och snart pep det till i mobilen igen.

- Can we buy some candy and stuff on the way?, frågade han och jag nickade.
- Liam?, frågade jag och han skakade på huvudet.
- Harry. He is too lazy and he don't want to pay. sade han och jag skrattade.

- Dinner!, skrek mamma och jag ställde mig upp.
- Come on, sade jag och gick ner för trappan. Jag hörde Niall s dunsande steg efter mig i trappan och jag log.

När jag kom ner för trappan kände jag doften av pizza. 

- I bought you a vesuvio, sade Mike till Niall. Is that okay?, frågade Mike lite oroligt. 
- Yes of course, svarade Niall. Vi satte oss vid bordet och Mike delade ut pizzorna. Till slut satte han sig också ner och vi började äta. 

- Mamma jag följer med Niall hem sedan. Dem ska ha filmkväll, sade jag och tittade på henne. 
- Okej, kommer du hem sedan?, frågade jag och jag tror jag rodnade lite. 
- Vi får väl se, sade jag och hon log sitt busiga leénde. 
- Okej. 

När vi hade ätit klart gick jag och Niall ut i hallen. Han satte på sig sina skor och jag mina. Jag ropade hejdå till mamma och sedan gick vi.

---

 Sådär äntligen kommer kapitel 20 upp! Säg vad ni tycker, kommentera!! 
 Vi lovar att uppdateringen ska bli bättre nu! :D

Åhhh....♥

Vi klev av tunnelbanan och gick mot utgången. Jag drog upp mobilen och kollade på klockan. Den var halv tolv.

- Can we eat lunch?, frågade jag.
- Sure, svarade Niall.

Vi gick till Nando´s och satte oss vid ett ledigt bord.

---

Vi fick in maten och började äta. Efter ett tag kom det fram två tjejer, de viskade och fnittrade.

- Em, Niall, can I take a picture with you?, frågade den ena tjejn.
Jag tittade på tjejerna men såg i ögonvrån att Niall tittade på mig.
- Em, sure, svarade Niall och ställde sig upp. Han tog ett kort med båda tjejerna och skrev autografer, sedan satte han sig ner igen och de två tjejerna gick iväg.

Jag vände mig mot Niall.

- Please explain, sade jag och han tittade bekymrat på mig. Han berättade allt. Han berättade att han hade kommit trea i X  Factor med killarna han bor med, dem hette One Direction. Sedan flyttade han ihop med killarna, de är allihop bästa vänner och vet allt om varandra. Han slutade prata och bara tittade på mig. Jag visste inte vad jag skulle säga, jag var tillsammans med Niall Horan från One Direction. Tänk vad många fans dom måste ha. Om vi kommer ut med att vi är tillsammans kommer ju jag bli typ känd, det hade jag absolut inte väntat mig.

- Why didn't you tell me that?, slank det ur mig och Niall såg lite besvärad ut.
- i Was afraid that you would like me because I'm from One Direction, and I wanted you to take me for who I am, not because I'm in a boyband.
- I can understand that, svarade jag.
- You can be mad at me, sade han lite ledsamt och jag log lite smått åt honom.
- I'm not mad at you, sade jag och han log.
- Why?, frågade han lite glader.
- Well, because I think I would have done the same thing if I was in a boyband, or in this case a girlband, sade jag och han skrattade till.
- So we are good?, frågade han och jag log stort mot honom.
- Yeah, we're good, svarade jag och han log.
- Great, sade han.

Vi åt upp resten av maten under tystnad. Det vart en lite pinsamt situation efter att tjejerna kom fram, jag försökte komma på ett bra samtalsämne men kunde inte komma på någonting. Efter ett antal minuters tystnad öppnade Niall munnen och frågade:

- Do you wanna catch a movie?
- Yes, I do, svarade jag och log mot honom.

Vi ställde oss upp, betalade för maten och gick därifrån. Vi gick till samma bio som vi hade varit på tidigare. Det enda som gick var någon romantisk komedi. Vi betalade för varsin biljett och gick in i biosalongen och satte oss längst bak. Det var inte speciellt många som skulle titta på filmen, kanske tio personer.
Jag sjönk ner i den mjuka stolen och andades tungt,

Filmen strtade, det var en klassisk romantisk komedi, en sådan som man sett ett par hundra gånger och den var faktiskt ganska bra.

Ett tag in i filmen hade huvudberson hamnat i ett triangeldrama, hon var tvungen att välja mellan två killar som hon älskade, och killarna var ju självklart bröder. När hon hade valt den ena kysste hon honom och dem såg lyckliga ut. Jag suckade. Niall märkte det och tog min hand i sin. Jag vände blicken mot honom. Han satt och tittade på mig, jag log mot honom och han log mot mig. Han böjde sig fram den sista biten och vi möttes i en perfekt kyss. Vi satt där och kysstes ett tag, jag vet inte hur länge. Allt jag visste var att jag ville vara med Niall. När vi drog oss åt sidan tittade vi in i varandras ögon. Niall log mot mig och jag kände fjärilarna i magen, jag log och tryckte hans hand.

- Why wouldn't I want to be together with you?, frågade jag honom och han ryckte på axlarna.
- I have no idea, I'm perfect, sade han lite skämtsamt mot mig. Jag skrattade till och svarade:
- Yes, you are.

Han böjde sig fram och kysste mig mjukt på läpparna. Jag kände ett svagt pirr i magen. Gud vad lycklig jag var.

---

 

Åh herregud! Jag var tillsammans med Niall Horan! Jag kan inte fatta det. Att jag har turen att få en sådan underbar kille. Jag låg nu ingosad vid Niall och tittade på tv. Fast egentligen brydde jag mig inte om vad vi tittade på, allt jag brydde mig om var Niall. Jag låg med huvudet på hans bröstkorg, Jag kände hans andetag och bara njöt. Jag märkte att jag log stort för mig själv. Jag tog upp mobilen och tittade på klockan. Den var halv elva. Jag skulle kunna ligga här i resten av mitt liv. Jag kom på att mamma säkert var orolig så jag bestämde mig för att ringa henne. Jag ställde mig upp och drog återigen upp mobilen.

- Calling your mother?, frågade Niall och jag nickade.  
- Yeah, I bet she is wondering where the hell I am, svarade jag och Niall skrattade.
- Haha yeah, svarade han.

Jag tog fram mammas mobilnummer och tryckte på ring.

- Hallå?, hörde jag mammas röst säga i andra änden.
- Hej det är jag, svarade jag.
- Hej gumman, okej, lägesrapport!, sade hon bestämt och jag skrattade till. Mammor...
- Jag mår bra, jag vet inte när jag kommer hem. Och jag har en ganska stor nyhet också, sade jag och kunde nästan känna hur myfiken hon var.
- Kan du inte berätta nu?, frågade hon nyfiket.
- Nepp, du får se när jag kommer hem, svarade jag och hörde hur mamma suckade.
- Tonåringar nu för tiden..., suckade hon och jag skrattade.
- Ja, men vi får hoppas att tågen funkar nu då. Vi ses senare!, sade jag. 
- Ja, puss, sade hon och jag tryckte bort samtalet. 

Jag vände mig mot Niall och han log mot mig. 

- No you have to get home?, frågade han ledsamt?
- No she didn't say anything about that, svarade jag och han sprack upp i ett leénde. 
- Good! So what does my girlfriend want to do today?, frågade han och jag log stort. 
- I have no idea, svarade jag. 
- I'm sorry to say this but you don't have that much fantasy, sade han och jag skrattade till. 
- Okay, you have a point, sade jag och nu var det hans tur att skratta. 
I was wondering, now when we are a couple and everything. Em.. do you want to meet my parents?, frågade jag nervöst. Han log stort mot mig och nickade. 
- Of course I want too, sade han med ett brett leénde på läpparna. 
- You can eat dinner with us if you want to, sade jag och han log om möjligt ännu större.
- Yeah, that would be great, sade han och jag log.
- Okay but my mum doesn't know that yet, it's going to be a surprise for her, sade jag och han nickade.
- Okay.

Han vände blicken mot teven igen och jag suckade. Jag ställde mig frammför teven så att Niall inte kunde se någonting. Han hånflinade mot mig och hoppade upp från sängen. Jag tryckte på av-knappen och vände mig om. Niall stod rakt framför mig. Jag hoppade till av rädsla. Han hånflinade fortfarande. Han hade ett busigt leénde på läpparna och jag visste att han skulle göra någonting, jag visste bara inte vad. han närmade sig mig fort med samma busiga leénde på läpparna. Jag sprang fram till sängen och hörde Niall följa efter mig. jag tittade bakom mig och såg Niall komma springande. Jag hoppade över sängen och sprang ut på balkongen. Jag var fast. 

- Got ya!, sade Niall och närmade sig mig. Han kom fram och lyfte mig. Jag skrek till och klamrade mig fast vid Niall. Jag trodde han skulle släppa ner mig när vi kom in igen, men det gjorde han inte. 

- Is there anything you need before we go?, frågade han och tittade lekfullt på mig. 
- My purse, sade jag och pekade på väskan som hängde på stolen. Han bar mig till stolen och jag tog väskan. Sedan bar han ut mig. Han låste dörren efter oss och gick mot hissen. Gud vad stark han var! Vi kom till entréplanet och han bar fram mig till receptionen. Han lämnade tillbaka nycklarna till kvinnan och hon log.

- Niall please let me down, sade jag och han tittade på mig. Han släppte försiktigt ner mig och log busigt mot mig. Han tog min hand och gick mot utgången. På vägen ut hörde jag ett svagt skratt från receptionen. Jag log för mig själv och gick ut genom dörren.

Det var varmt och skönt ute, fåglarna kvittrade och solen sken. Jag höll Nialls hand och slingrade mig förbi alla människor som gick förbi. Vi gick ett tag och var snart framme vid en tunnelbanestation. Nu funkade i alla fall tunnelbanan. Vi gick fram till spärren och betalade varsin biljett.

30 minuter senare:

Vi klev av tunnelbanan och gick mot utgången. Jag drog upp mobilen och kollade på klockan. Den var halv tolv.

- Can we eat lunch?, frågade jag.
- Sure, svarade Niall.

Vi gick till Nando´s och satte oss vid ett ledigt bord.

 

---

 

Så det tog lite tid men nu är det klart! Det har kommit fler läsare så kommentera! Vi vet att ni kan!!

- Come on, let's go to bed, I'm tierd, sa jag och gäspade stort. Jag tog hans hand och drog med honom till sängen. Vi intog varsin sida och låg tysta ett tag. Han tog sin hand och la den över mig, jag vände huvudet mot honom och han började kyssa mig, länge.

---

Jag öppnade sakta ögonen och såg ett rosenblad ligga kvar på golvet. Jag tog upp det och lät fingrarna glida över det. Det var mjukt som sammet och hade en blodröd färg. Jag lade tillbaka bladet och tittade mig omkring. Niall låg bredvid mig med slutna ögon. Han såg fridfull ut när han sov. Han hade fortfarande kvar handen liggande över min midja. Jag log stort för mig själv. Jag vände försiktigt på mig för att inte väcka Niall, och slöt ögonen.

- Good morning, hörde jag Nialls morgonröst säga.

Jag vände återigen på mig och log mot honom.

- Good morning, svarade jag.
- How long have you been awake?, frågade han mig.
- Maybe a couple of minutes, svarade jag och slöt ögonen.
- But I'm still tired, by the way, I think it's kinda cute that you fart when you sleep.
- How did you know that?, utbrast Niall och jag skrattade.
- Liam told me, svarade jag.
- I'm going to spoon him, sade Niall och jag skrattade.
- What time is it?, frågade jag och han svarade:
- Half past eight.
- That early?!, utbrast jag och Niall skrattade.
- Jepp, that early, svarade han och jag frågade:
- How long is the breakfast open?
- I think it closed nine or ten o'clock or something, svarade han.
- I can go downstairs an check, sade jag och Niall nickade .
- Okay.
Jag tog av mig täcket och gick in i badrummet. Det var jättelitet, men det hade i alla fall en spegel så jag nöjde mig med det. Jag hade ju sovit med smink, så jag blev förvånad över att jag inte såg ut som en tvättbjörn. Jag såg faktiskt okej ut.

- I'll be right back, sade jag till Niall som hade satt på teven igen.
- Okay, svarade han med blicken fäst på teven.

Jag gick ut genom dörren och tog hissen ner till entréplanet. Samma kvinna satt i receptionen.

- Excuse me, I was wondering, when does the breakfast close?. frågade jag kvinnan och hon log mot mig.
- Ten o'clock, svarade hon och jag svarade:
- Okay, thanks.
Jag kom att tänka på att vi hade fått fel rum så jag var bara tvungen att fråga.

- I think we got the wrong room yesterday, sade jag till kvinnan och hon tittade frågande på mig.
- Didn't you get room number nine?, frågade hon.
- Well yeah, but it was roses on the bed, sade jag och hon log mot mig.
- Don't tell your boyfriend I said this but he asked for taht. We even pretended to talk for a while so a guy could put the roses there, sade kvinnan och jag tittade chockat på henne.
- He really did that?, frågade jag och hon nickade.
- Well, thank you for your time, sade jag och gick mot hissen. han hade till och med bett om att få rosenblad på sängen. Hur gullig får man bli?

Jag gick in i hissen och tryckte på knappen.

Jag klev ut genom hissdörrarna och gick fram till nummer nio. Jag knackade på och snart öppnades dörren. Niall stod där med ett brett léende på läpparna. Jag gick in och Niall frågade:

- When did it close?
- Ten, so we have plenty of time, sade jag och slängde mig på sängen.

Teven var fortfarande på och det var något sportprogram som gick. Niall kom och lade sig bredvid mig. Han lade armen runt mina axlar och jag kröp ihop närmare honom. Vi låg där och tittade på någon fotbollsmatch mellan två lag som jag inte hade någon aning om vad de hette.

- I'm hungry, sade jag.
- Okay, let's go and eat than, svarade han.

Vi gick ner till matsalen och satte oss vid ett bord. Ett äldre par och en familj var dem enda i matsalen. Det var buffé, så jag tog ganska mycket. En varm macka, en kopp té, ett glas juice, en skål med youghurt och en gurkmacka. Jag tittade på Nialls frukost och han hade tagit minst tredubblat mer än mig. Jag bara log mot honom och började äta. Vi åt under tystnad och efter ett tag var båda klara. Vi gick ifrån matsalen och Niall höll min hand ända tills vi var framme på rummet.
Jag tog av mig skorna och tittade på Niall, han hade knytit sina skor för hårt så han fick inte av sig skorna.

- Crap!, utbrast han och jag skrattade.
- Here let me help you, sade jag till honom och han suckade.
- I can't take my own shoes off, sade han irriterat.

Jag böjde mig ner och fixade knuten. Han drog av sig skon och drog upp mig. Han virade sina händer runt min midja, jag satte händerna runt hans nacke och tittade honom i ögonen. Vi lutade oss framåt tills våra näsor snuddade vid varandra. Jag  kände hans fuktiga andedräkt mot min hud. Vi hade ögonkontakt och till slut sade Niall:

- I really like you, sade han och jag kände hur mina kinder hettade till.
- I really like you too, svarade jag och han log mot mig.
- That was the answer I was looking for, sade han och jag trodde jag skulle explodera. Jag rodnade jättemycket. - You know, I was wondering, we have known each other for, what is it? Three weeks? And I know we are going fast forward, but... Han harklade sig nervöst och jag inväntade hans fråga.
- Do you want to be my girlfriend?, frågade han mycket nervöst och jag trodde jag skulle spricka. Jag kände mig handlingsförlamad och försökte öppna munnen för att säga någonting, men det gick inte.
- Caroline?, frågade han bekymrat.
Jag tittade på honom och sprack upp i ett léende. Han log lite nervöst mot mig. Jag tryckte mig närmare honom och tryckte mina läppar mot hans och kysste honom. Han besvarade kyssen och den blev intensivare. Mitt i kyssen drog jag mig undan och sade:

- Yes, yes, yes!! Of course I want to, suckade jag mot honom. Jag kände att han log och jag log nästan ännu större tillbaka.
- I was kind of nervous there, sade han och jag skrattade till.
- Why wouldn't I want to be together with you?, frågade jag honom och han ryckte på axlarna.
- I have no idea, I'm perfect, sade han lite skämtsamt mot mig. Jag skrattade till och svarade:
- Yes, you are.

Han böjde sig fram och kysste mig mjukt på läpparna. Jag kände ett svagt pirr i magen. Gud vad lycklig jag var.

Nobody is perfect, it's just to accept that. There is not so much you can do about it, sade jag och han log mot mig.
- I guess you're right, sade han och jag log.
- Stop being so silly, sade jag och han kom närmre.
- I promise, sade han och tryckte sina läppar mot mina.

---

Jag drog mig undan för att kunna andas. Jag öppnade sakta ögonen och tittade in i Nialls. Han log stort mot mig och jag log tillbaka.

- What time is it?, frågade jag och förstörde verkligen ögonblicket.
Niall tog upp sin mobil.
- It's half past nine, why? Are you in a hurry?, frågade han och tittade på mig.
- No, I was just wondering, svarade jag och han log lättat mot mig.
- Good, I don't want you to go, sade han och jag låg som en dåre.
- I don't want to go, svarade jag.

Han lutade sig fram och kysste mig igen. Jag log igenom hela kyssen.

- Do you want to stand here all night or should we go somewhere else?, frågade han.
- Somewhere else, svarde jag.
- Where?, frågade han.
- I don't know London so good, so I have no idea.
- Okay, follow me, sade han och började gå av bron.

Jag följde efter honom och hade ingen aning om vart vi var på väg. Jag märkte inte vart vi var förrän vi var i mitten av Picadilly Circus. Det var reklam för allt möjligt där. Jag satte mig ner och Niall sade:

- I will be right back!
- Where are you going?, frågade jag.
- You'll see, svarade han och gick iväg. Efter ett tag kom han tillbaka med två papperstallrikar och två
plastgafflar.

- This is THE best brownie ever!, sade han och jag skrattade till.
- Okay, then you have to let me try some, sade jag och han log.
- Of course, sade han och räckte fram en tallrik till mig. Jag tog emot den och fick en plastgaffel.
- Thank yo, sade jag och smakade på brownien. Den var jättegod. Jag har aldrig smakat någgot så gott i hela mitt liv.
- That was delicious!, utbrast jag och Niall log.
- I know, sade han. Jag hade ätit upp brownien ganska fort. Sedan slutade det med att vi återigen satt där, helt tysta. Jag tog upp mobilen och tittade på klockan, den var elva.

- How much is it?, frågade Niall.
- Eleven, svarade jag och han såg lite besviken ut.
- Maybe we shall get back, sade han och jag kände verkligen att jag inte ville åka hem.
- Yeah, maybe, svarade jag ledsamt.

Vi ställde oss upp och gick ner mot tunnelbanan. När vi var framme stod det en stor skylt framför ingången. Det stod att hela systemet, bussar, taxis, tunelbanor, tåg, allt hade spårat ur. Tunnelbanan hade något tekniskt fel, taxi och bussar hade tagit slut för att alla ville hem, så vi kunde inte åka hem.

Niall läste skylten och sa sedan:

- Well, this is just great, och sparkade till en sten.
- I think we have to check in to a motel, sade han och jag kände för att skrika. Spendera resten av kvällen med Niall, hur mycket bättre kunde det bli?
- Is that okay or do you want to walk home?, frågade han.
- No, that's okay, I'm to lazy to walk home, svarade jag och han log.
- Okay, let's find a motel than, sade han och vi började gå.

Efter en halvtimmes promenad hittade vi ett mote. Det låg lite utanför staden. Det såg inte så jättefräscht ut, men det funkade. Vi gick in och det såg mycket bättre ut på insidan.

Det satt en medelålders kvinna i receptionen. Det hade börjat växa fram några gråa hårstrån i hennes hår. Hon tittade upp på oss och log.
Niall gick fram till henne. Jag såg att dem stod och pratade, men jag kunde inte höra vad dem sa. Efter några minuter kom Niall fram till mig med en nyckel i handen.

- It was kind of expensive so I just bought one room, if that's okay?, sade han lite nervöst.
- That's okay, svarade jag glatt. Han log mot mig och jag log tillbaka. Vi gick fram till hissen och Niall tryckte på våning 2. Vi klev ut ur hissen och gick fram till rum nummer 9. Niall låste upp dörren och klev in. Jag gick in efter honom.

Niall stod och stirrade in i rummet. Han stod i vägen så jag kunde inte se något. Jag kikade över axeln på honom och såg något jag inte hade väntat mig. Det stod en stor dubbelsäng i mitten av rummet, det var ett vitt överkast med massa rosenblad på. Niall gick in och vände sig om.

- This is the wrong room! I didn't order this, sade han bekymrat mot mig.
- It's okay, sade jag till honom.
- I can go downstairs and change room, sade han och jag log mot honom.
- Don't be silly, we can stay here, sade jag till honom.
- Okay, sade han och log mot mig.

Jag tog av mig mina skor och ställde dem i den lilla hallen på rummet. Niall la sig i sängen och slog på tv:n. Han satte på någon sportkanal. Jag tog upp min mobil och ringde till mamma.

- Älskade vän, varför har du inte hört av dig?, hörde jag en förtvivlad röst säga i andra änden av luren.
- Mamma, ta det lungt. Jag kommer inte att komma hem ikväll, för att vi kunde inte komma hem. Bussar, tåg, tunnelbana och allt annat funkade inte, svarade jag.
- Vart är ni nu då?, frågade hon.
- Vi är på ett motel som ligger lite utanför staden, svarade jag.
- Okej, jag litar på dig, och gör inget dumt nu.
- Nej, jag ska inte göra något dumt, svarade jag.
- Godnatt gumman, älskar dig.
- Godnatt mamma, älskar dig med.
*Klick*

- Your mother?, frågade Niall och tittade på mig.
- Yeah, she was worried and I told her that we are here, svarade jag.
- I can understand her. I mean, her daughter is in London City on a date in the middle of the night with a guy she never have met, svarade han.
- Haha, yeah, that's true, sade jag.
- I'm just going to call the boys, sade han.
Han tog sin mobil och gick ut på den minimala balkongen. Jag hörde knappt vad dem sa, bara en massa högljudda röster i bakrunden.
Niall kom in med mobilen i handen och sa:
- Liam wants to talk to you.
- Ehm, okay, svarade jag chockat och tog mobilen från honom.

- Hi Caroline, I just want to say that Niall farts in his sleep. So be careful, sade Liam lite retsamt.
Jag brast ut i gapskratt och svarade:
- Okay, I'm going to be careful, I promise.
- Good, have a nice day, no I mean a nice night, if you know what I mean, sade han och la sedan på.

- What did Liam say?, frågade Niall undrande.
- Nothing important, svarade jag busigt.
- Tell me or I'll tickle you, sa han med ett mycket stort leende på läpparna.
- Then you'll have to tickle me, svarade jag och hoppade upp på sängen med Niall hack i häl.

Han började kittla mig så att jag knappt kunde andas.

- He told me that he and the boys are eating your chicken at home, sa jag.
- Noooo, my chicken, utbrast Niall.
- It's okay, we can buy new chicken tomorrow, sa jag för att lugna ner honom lite.
- Yes, that would be great, sade Niall lättat.

- Come on, let's go to bed, I'm tierd, sa jag och gäspade stort. Jag tog hans hand och drog med honom till sängen. Vi intog varsin sida och låg tysta ett tag. Han tog sin hand och la den över mig, jag vände huvudet mot honom och han började kyssa mig, länge.

Jag tittade på klockan, tio i. Jag ville fördriva tiden lite, så jag satte mig ner och läste lite i min bok som aldrig verkar ta slut. Jag hade precis läst klart kapitlet när det plingade på dörren. Jag stängde igen boken och gick ner för trappan...

---

Jag såg mamma komma gående mot dörren och fick panik.

- Stopp! Jag öppnar!, skrek jag mot henne och hon hånflinade mot mig. Hon sprang fram till dörren och öppnade.
- Hi, sade hon och log stort mot Niall som stod där.
- Hi, are  you Carolines mother?. frågade Niall och mamma nickade.
- Yes, that's me.
- Okay mum, I'm going now , so I'll see you later, sade jag och hon log mot mig.
- Take care of her, sade mamma lite skämtsamt mot Niall samtidigt som jag stängde dörren bakom oss.
- Mothers, suckade jag och Niall log mot mig.
- I liked her.
- After a few years, she is starting to get kind of annoying, sade jag och han skrattade.

Han tog min hand och jag flätade ihop våra fingrar. Han log stort mot mig och jag log tilbaka.

- So what are we doing?, frågade jag.
- I thought we could go to a restaurant, svarade han.

- That's great, sade jag och han nickade.

När vi kom fram till restaurangen så ställde vi oss och väntade på ett bord. Efter ett tag kom det en kortväxt man till oss och frågade:
- Have you booked a table?
- Yes, svarade Niall.
- Name?, frågade mannen och Niall svarade:
- Horan.
- Okay, follow me, sade han och gick in i restaurangen. Alla bord var prydligt dukade och hade vita blommor i svarta vasar. Mannen gick in i ett hörn och visade oss ett bord för två.

- Here you go, sade han och gav oss menyerna.
- Thank you, svarade jag och tittade på när mannen gick iväg. Vi beställde två Spaghetti Bolognese och väntade på maten.

Niall drack en kluck ur sin coöla och tittade på mig. Det tog ganska lång tid att få in maten och under tiden satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord.

Så fort maten hade kommit började Niall äta. Jag skrattade och började också äta.

När vi hade ätit klart satt vi bara och tittade på varandra. Till slut brast Niall ut i skratt.

- What is it?, frågade jag och han bara skakade på huvudet.
- Nothing, svarade han. 
- Yes, tell me, sade jag envist och han sade:
- I just can't believe I'm sitting here with you. It's kind of funny actually.
- Em, okay, svarade jag och han log mot mig. Em, okay?! Är jag dum i huvudet eller? 

Han tittade mig i ögonen och jag log. Den lilla mannen kom tillbaka.

- Do you want to see the dessert menu?, frågade han.
Niall nickade. Mannen gav oss en mindre meny och vi öppnade den.

- I would like the fudgecake, sade Niall och vände sig mot mig.
- And you?, frågade han.
- I would like the creme brulé, svarade jag och mannen nickade. Han gick och kom snart tillbaka med två tallrikar. Jag tittade på creme brulén. Det var de minsta jag sett! När mannen hade gått brast jag ut i skratt.

- Look at this! It's tiny, sade jag och Niall instämde.
- Jepp, that's nothing, sade han  och skrattade med mig.
That's why I took the fudgecake. Jag skrattade och log mot honom. Jag åt upp creme brulén i två skedar och väntade på att Niall skulle bli klar.

När han var klar tittade han på mig och skrattade.

- Where do you want to go now?, frågade han och log.
- I don't know, maybe we can go and take a ride in the underground or something?, frågad jag glatt.
- Sure, svarade han och. Jag ställde mig upp och började packa ihop mina saker. När jag hade packat ihop mina saker tog jag Nialls hand och drog upp honom från stolen.
- Oh, right we have to pay, sade jag och tittade på Niall.
- I can pay, sade Niall och tittade tillbaka på mig.
- NO, I can pay, sade jag.
- No I can pay, svarade han.
- We can split, sade jag.
- No I asked you out so I'm going to pay the bill.
- That's true, but you have paid everything else we have done, so you have two choises. One, I pay,two, we split, sade jag mycket envist.
- Okay, let's split, svarade han.

Vi betalade servitrisen för maten och gav tre pund i dricks.

- Shall we go?, frågade jag. Niall nickade til svar och drog med mig till närmsta tunnelbanestation.
- So where do you wanna go?, frågade Niall.
- I don't know, let's go there, sade jag och pekade på något ställe på kartan.

Niall drog med mig till spärren och, envis som han var, betalade han en biljett till mig. Sedan satte vi oss på två säten. på vägen berättade jag om min kompisar, Sverige och mitt liv där.

Till slut var vi framme vid sluthållplatsen och klev av.

Vi gick upp för trappan och kom upp till ett kvarter. Det var jättemycket folk och jag hörde hur Niall suckade´. Han försökte slingra sig förbi allt folk, men det gick inte. Vi började gå runt flocken med människor och var snart på andra sidan. Jag tittade på klockan och såg att den bara var halv nio.

Niall drog med mig till en bro. Vi ställde oss i mittenoch tittade på ala bilar och cyklister som åkte förbi. Efter ett tag såg jag bara massa blinkande ljus. Jag vände mig om och blickade ut över London. Det var ljust överallt. Hela staden lyste. Det var fullt med folk vid Picadilly Circus. Jag titatde på ner på alla människor som gick runt där. Efter ett tag märkte jag att Niall stod bredvid mig. Ljuset från staden lyste upp hela hans ansikte och hans blåa ögon glittrade mer än vanligt. Hans hår såg ut som guld. Jag stog och tittade på honom ett tag. Han vände blicken mot mig.

- Why are you so beautiful?, frågade han. 
- You should ask yourself that question, sade jag och han skrattade till. 
- I don't think so, sade han och nu var det min tur att skratta. 
- Why?, frågade jag och han svarade:
- Because I'm not as perfect as you think.
- I'm not perfect either, but here I am standig next to

you, sade jag och såg en antydan till ett leénde i hans mungipor. 
Nobody is perfect, it's just to accept that. There is not so much you can do about it, sade jag och han log mot mig.
- I guess you're right, sade han och jag log.
- Stop being so silly, sade jag och han kom närmre.
- I promise, sade han och tryckte sina läppar mot mina.

---

Så kapitel 15 uppe! Äntligen! Vad tyckte ni nu då? Kommentera! :D

Jag öppnade dörren och tog försiktigt av mig skorna, för att inte väcka någon.

---

Jag vaknade och tittade på klockan. Den var kvart över åtta. Helvete! Jag rusade fram till garderoben och drog fram skoluniformen. Jag fick den igår. Jag satte på mig den och sprang ner till köket. Jag bredde en macka och slängde i mig den på nolltid, sedan sprang jag och fixade mig. Jag var helt klar efter femton minuter och sprang till skolan. Jag var framme halv nio och till sprang till första lektionen som var engleksa. Jag öppnade dörren och läraren tittade besviket på mig.

- Sorry I'm late, sade jag och läraren nickade till svar. Jag satte mig bredvid Pter och vände mig mot läraren.

En halvtimme senare:

Jag gick ner för trappan och gick mot skåpen. Jag såg Niall stå med ryggen mot mig. han pratade med sina kompisar och jag log för mig själv. Jag lämnade mina böcker och gick fram till honom. Jag ställde mig bakom homom och kramade om honom bakifrån. Han vände sig om och log stort mot mig, jag log tillbaka och sade:

- Hi.
- Hi, svarade han och pussade mig lätt på munnen.

Jag tittade mig omkring och såg Adam stå och titta besviket på mig. Varför gjorde han det? Jag återvände till Niall och hans kompisar som stod och pratade om fotboll. Boys will be boys, tänkte jag för mig själv och forsatte sedan att lyssna på deras konversation ett tag och tittade sedan på klocklan.

- Niall, my class starts in ten, so I have to go, but I'll see you later, sade jag.
- I can follow you to your lesson, svarade han.
- You don't have to follow me, sa jag.
- No, but I want to, sade han mycket envist.
- Okay than, you can follow me to my lesson, sade jag.
- guys, I'm going to follow Caroline to her lesson, so I'll catch up with you later, sa han till sina kompisar och tog min hand för att följa mig till min spanska lektion.
- When does you last lesson end today?, frågade han.
- About 2:00pm, why?, svarade jag.
- No, nothing, I was just curious but I have to go now, sa han och gav mig en puss på kinden.
Han vände sig om i korridoren och halvskrek:
- Don't forget tonight!
- No, I won't, gapade jag tillbaka till honom.

Läraren kom och öppnade dörren och han tittade på mig och sade:
- Are you new here?
- Yes, I came here this week, where can I sit?, svarade jag.
-You can sit over there, next to Mona, sade han och pekade på en stol bredvid en mörkhårig utséendefixerad tjej som satt i mitten av klassrummet.

Jag gick och satte mig bredvid Mona och hon inspekterade mig mycket noga medans jag tog fram mina böcker.

- Hi, I'm Mona, sa hon med ett överdrivet stort léende.
- Hi, I'm Caroline, svarade jag och försökte koncentrera mig på verben som Mr.Goldsmith gick igenom på tavlan.
- Where are you from?, frågade hon.
- I'm from France and Sweden, svarade jag lite irriterat.
- Aha... I'm half Spanish and half Brittish, sade hon.
- What brought you here?, fortsatte hon.
- Ms.Alegria, is it something you want to share to the rest of the class?, hörde jag läraren säga barskt och irriterat.
Hon bitchblickade mot honom i några sekunder och var sedan tyst resten av lektionen.

När det ringde ut gick jag till mitt skåp för att hämta idrottskläderna till min sista lektion som var idortt.

- Hi, sade en röst bakom mig.

Jag vände mig om och såg att Zoey stod bakom mig.

- Hi, sade jag mycket glatt tillbaka till henne.
- Do you want to go to the Mall after school?, frågade hon lite osäkert.
- I don't know if I can, I'm going on a date with Niall later, but he's going to pick me up at seven I think. So yes, I can go to the mall with you, sade jag glatt.
- Okay, when will you finish your class today?, frågade hon.
- Around 2:00pm, and you?, svarade jag.
- 1.45pm.
- Okay, can I meet you outside the cafeteria when I'm done?, frågade jag.
- Sure, svarade hon glatt.
- My last lesson is P.E, so it can take a little longer time because I have to take a shower, sade jag.
- It's okay, I can wait, sade hon och gick iväg med ett léende på läpparna.

Jag traskade iväg till omklädningsrummet och bytte om. På lektionen så skulle vi spela badminton. Jag fick vara med någon som hette Angelina och jag förlorade hela tiden. Efter en timme var lektionen slut och jag gick för att duscha. Efter tio minuter hade jag duschat klart och bytt om för att sedan gå och möta Zoey utanför kafeterian.

När hon såg mig blev hon glad och vinkade till mig.
Vi började gå mot gallerian, på vägen började Zoey fråga mig om Niall. Jag vet ju att hon gillar honom, så jag ville inte gå in på detaljer.

- A date, huh?, frågade hon och tittade på mig.
- Yeah, svarade jag och försökte undvika att prata om igår.
- Who asked?, frågade hon och jag beredde mig för att berätta.
- Um, Niall did, svarade jag och hon tittade ledsamt på mig.
- Oh, when did he ask?, frågade hon.
- Yesterday, svarade jag och blev lättad när jag såg gallerian framför mig.
- Oh look, we're here, sade jag.
- Yes, svarade hon och vi gick in i den stora byggnaden.

Vi gick runt i en massa affärer och jag hittade jättemycket saker. Efter ungefär en timmes shoppande bestämde vi oss för att sätta oss ner och ta en fika, Zoey beställde in en latte och jag beställde en blåbärsmuffins. Vi pratade under tiden och jag hoppade till när min mobil vibrerade. Det var ett sms från Niall.

"Can i pick u up at 6 instead? Cant stand being away from u. <3"

Jag log stort och svarade:

"Cant stand being away from u either & 6 works for me :)"

- Who was it?, frågade Zoey och tittade upp.
- Em, it was Niall, svarade jag och hon log stort.
- Well, what did he say?, frågae hon och jag läste upp sms:et.
- That's so cute!, utbrast hon glatt och drog till sig en massa blickar.
- I know, svarade jag och bytte samtalsämne.

Efter ett tag tittade jag på klockan. Den hade hunnit bli halv fem.

- Oh my god! Zoey, I'm so sorry but I have to go now. Otherwise I'm going to miss the date, sa jag lite förtvivlat.
- Okay, svarade hon.

Vi reste oss upp och gick ut. Vi kramade om varandra och sade hejdå, sedan börjae jag gå hemåt.

När jag kom hem hörde jag mamma ropa:

- Hello?
- Hello, svarade jag medans jag tog av mig ytterkläderna.

Jag gick in i köket där mamma satt med näsan i en kokbok.

- Hur var dagen?, frågade hon och jag log mot henne.
- Den var bra. Mamma jag äter inte hemma ikväll och det är ju fredag, så jag kanske stannar ute ett tag.
- Okej, men vart äter du någonstans?, frågade hon och tittade nyfiket på mig.
- Det vet jag inte än, jag har en dejt, svarade jag.
- Jaha, lycka till då gumman, sade hon och jag gick upp på mitt rum.

Jag tittade på klockan och såg att den var fem, om en timme kommer Niall. Jag bytte om till en persikofärgad klänning, sedan gick jag och sminkade mig och plattade håret. Efter fyrtio minuter var jag klar. Jag tittade på klockan, tio i. Jag ville fördriva tiden lite, så jag satte mig ner och läste lite i min bok som aldrig verkar ta slut. Jag hade precis läst klart kapitlet när det plingade på dörren. Jag stängde igen boken och gick ner för trappan...

- You have no idea how long I have wanted to do this, sade han, drog mig närmare och lutade sig fram den sista biten.

---

Han kysste mig. Åh herregud han kysste mig. Med sina underbara, perfekta läppar kysste han mig. Jag trodde jag skulle svimma, falla ihop och aldrig ställa mig upp igen, men när jag öppnade ögonen stod han fortfarande där, och kysste mig.

När vi hade kysst varandra ett tag, jag vet inte hur länge, så hörde vi en röst bakom oss som sade:

- Excuse me, but the ride is over now.
Det var han som hade hand om parisehjulet och vi hade åkt ett varv, så vi gick ut ur våran vagn med röda, generade kinder och fortsatte mot vattnet.

Vi gick ner till stranden och gick längs strandkanten. Jag tog av mig skorna och gick barfota. Jag sparkade till sanden lite lätt med foten och ett sandmoln spred sig. Jag kände en arm runt min midja och tittade upp. Niall hade virat sin arm runt mig och vi gick nu tätt ihop. Vi gick tätt sida vid sida och sade inte ett knyst. Solen var nästan borta, det enda man såg var ett svagt oranget sken.

Mörkret började ta över och det blev lite kyligt. Niall kände nog min gåshud och tog av sig sin pikétröja och gav den till mig, jag satte på mig den och sedan gick vi till en parkbänk lite längre bort. Jag lutade mitt huvud mot hans axel och han sade:

- The first time I met you and I saw your eyes, your smile, your body, your hair and everything else I wanted to have you. I really like you, I really do. My first thought when I saw you was, I want her. She's perfect.

Jag kände mig rörd och förvånad över det han hade sagt och svarade:

- That's so cute, I really like you to, but I'm not perfect, not at all.
- To me you're perfect, I like everything with you, sa han med ett leénde.
- No, I'm not, sade jag lite envist, men ändå med lite komik.
- And that's what makes you beautiful, sa han med glädje i ögonen.
And now since we are sitting here I was wondering, do you wanna go out on a date with me tomorrow night?, frågade han. Jag kände lyckan sprida sig i hela kroppen och log stort mot honom.
- Of course I want too, svarade jag och han log lättat mot mig.

Vi satt länge och tittade ut över vattnet. Jag började frysa ännu mer trots at jag hade Nialls tröja på mig så jag tryckte mig närmare honom.

- Are you cold?, frågade han och jag nickade. Han drog armarna omkring mig och höll om mig. Jag lutade mig mot honom och drog in hans doft. Vi bara satt där länge och njöt av varandras sällskap. Jag önskar jag kunde stoppa tiden och stanna här för alltid. Jag vaknade ur min koma när min mobil ringde. Jag såg att det var mamma och svarade.

- Var i hela friden är du?, skrek hon i telefonen.
- Jag är på stranden, svarade jag och hon skuckade lättat.
- Fattar du hur orolig jag har varit?!, skrek hon. Klockan är ju för bövelen halv tolv.
Jag hade helt glömt bort klockan. Jag ställde mig upp och Niall tittade oroligt på mig.
- Mamma jag mår fint. Förstör inte den här kvällen för mig nu, snälla. Jag går hem nu om du inte freakar ut. Jag lovar jag går och lägger mig direkt, men förstör inte det här för mig, sade jag och hörde hur hon suckade.
- Kommer du hem nu?, frågade hon.
- Ja, jag är hemma senast tolv, svarade jag och hon svarade:
- Okej.

Jag lade på och vände mig mot Niall.

- I have to go home, sade jag och tittade ledsamt på honom.
- It's okay. I'll follow you home, sade han och jag nickade.
- That would be nice.
Han ställde sig upp och log mot mig.
- Let's go.
Han lade sin arm över mina axlar och vi började gå.

Efter tjuo minuter var vi framme och vi stannade utanför min dörr.

- So tomorrow night?, frågade jag och han nickade.
- I can pick you up at seven, sade han och jag nickade.
- I should probably get inside, otherwise my mother is going to kill me, sade jag och han nickade.
- Yeah, I guess you right.

Jag tittade honom djupt i ögonen. Han drog en hårslinga från mitt ansikte och lutade sig fram och kysste mig, igen, länge.

- Goodnight, sade han och log stort mot mig.
- Goodnight, see you tomorrow, sade jag och han nickade till svar.

Jag öppnade dörren och tog försiktigt av mig skorna, för att inte väcka någon.

När jag kom fram hade jag två minuters marginal. Jag tog mina böcker och sprang till Engelska lektionen. Jag kom i tid.

- Hey, hörde jag en röst bakom mig säga. Jag vände mig om och såg någon jag inte hade väntat mig.

---

Det var en kille med svart, väldigt rufsigt hår och snälla bruna ögon. Killen räckte fram handen och sade:

-I'm Adam. And you're Caroline right?
- Yes, svarade jag och han log mot mig. Han tittade ner på böckerna jag hade i handen och sedan på sina egna.
- You've got the wrong books, sade han och jag tittade ner på böckerna.
- Shit!, nästan skrek jag och drog flera blickar åt vårat håll. Jag sprang ner till skåpet och drog ut böckerna. Jag stängde dörren med en smäll och skulle precis springa iväg när jag såg Niall stå rakt framför mig.

- Hi, sade han och log.
- Hi, um I'm in abit of a hurry so..., sade jag och han tittade på mig.
- Then I'll make i quick. What are you doing after school?, frågade han och tittade nervöst på mig.
- Nothing why?, frågade jag otåligt.
- I have a surprise for you. Meet me at lunch an I'll talk to you, sade han.
- Okay. Jag började springa iväg men vände mig om och ropade: See you later!

När jag kom fram till klassrummet hade vi såklart börjat. Jag gick in genom dörren och sade artigt:
- Sorry I'm late.
Jag satte mig bredvid Adam och försökte konsentrera mig på lektionen.

Det ringde ut och det kurrade högt i min mage. Jag skulle inte ha skippat frukosten. Tur att vi hade lunch nu. Juste jag skulle ju träffa Niall nu. Han sade att han hade en överraskning åt mig. Det pirrade till i magen.
Jag gick ner till skåpen och lämnade mina böcker. Sedan gick jag och ställde mig utanför matsalen för at vänta på Niall.

Efter några minuter kom han och han hade ett brett leénde på läpparna. Vi gick in i matsalen, tog mat och satte oss vid ett bord. Jag var vrålhungrig så jag började äta så fort jag hade satt mig ner.
Niall tittade på mig och log.

- You look hungry, sade han och tittade på mig .
- I am. I din't eat breakfeast this morning, so I'm starving, sade jag och han log mot mig.
- So what was it you wanted to talk about?, frågade jag och han såg nervös ut.
- Oh right. You were free after school right?, frågade han och jag nickade.
- Yes, svarade jag.
- Meey me at Nando's half past seven later, sade han och jag nickade.
- Okay.
- Oh, and bring a shirt or something if it's cold, sade han och jag tittade konstigt på honom. Vad skulle vi göra egentligen.

Vi hade ätit klart och gick tillsammans mot skåpen. Vi pratade om Nialls familj som var i Irland. Han sade att han saknade dem men han kom och hälsade på ibland. Niall såg obekväm ut med samtalsämnet så jag började prata om min familj istället. Jag berättade att min pappa bodde i Frankrike och att jag kunde flytande franska.
- That's so cool!, utbrast Niall och jag tittade på honom.
I have always wanted to speak another language. Jag började skratta och såg att vi var framme vid skåpen. Vvi hade Algebra tillsammans nu, så jag tog Algebra böckerna. Vi började gå mot klassrummetoch snart var vi framme. Jag och Niall stog och pratade om massa olika saker, från glass till flygplan.
Läraren kom och låste upp dörren och jag gick och satte mig bredvid Zoey.

1 timme senare:

Äntligen var skoldagen över! Jag var verkligen nyfiken på vad Niall hade hittat på för något. jag gick och lämnade mina böcker och sedan gick jag hem. Klockan var bara tre så jag satte mig och gjorde läxa en timme. Sedan lade jag mig på sänen och vilade. Och jag är nästan helt säker på att jag somnade.

En och en halv timme senare vaknade jag och jag kände lukten av mat. Jag ittade på klockan och såg att den var halv sex. Mamma ropade och sade att det var mat, så jag gick ner till köket. Hon hade lagat spaghetti med köttfärssås. Jag åt under tystnad, tackade för maten och gick upp på rummet. Jag var verkligen spänd. Jag ittade på klockan och såg att den var halv sju. om en timme skulle jag möta Niall vid Nando's. Jag började göra mig i ordning. Jag satte på mig ett tight, vitt, axelbandlöst fodral och tog med mig en svart kuvertväska. Niall hade sagt att jag skulle ta med mig någon tröja, så jag to med mig en kofta. Hur kallt kunde det bli? Jag gick till badrummet och fixade mig. Jag sminkade om mig och lockade håret lite lätt. Jag gick ner och mamma såg mig på vägen.

- Vart ska du?, frågade hon och jag svarade:
- Jag ska träffa Zoey, ljög jag och hon genomskådade lögnen.
- I dem där kläderna?, frågade hon och jag nickade.
- Aha, hon ville att jag skulle klä upp mig. Fråga mig inte varför, sade jag och hon tittade konstigt på mig.
Jag vände mig om och satte på mig ett par vita pumps och gick ut genom dörren. Jag började gå mo Nando's och var snart framme. Niall stog redan där. Han hade på sig eett ar beiga chinos och en marinblå piké tröja.

- Hi, you look great, sade han och jag log mot honom.
- You too, svarade jag och Niall började gå. Jag följde efter honom och snart var vi vid karnevalen vi var på för några dagar sedan. Den låg precis vid vattnet och solnedgånen speglade sig i vattnet.

- Niall look, it's beautiful, sade jag och pekade mot solnedgången.
- Yes it is, svarade hhan och i ögonvrån kunde jag urskilja att han tittade på mig. Niall drog med mig till pariserhjulet, som stog precis vid vattnet och vi ställde oss i kö. Det enda jag tittade på var solnedgången. Himlen hade färgats svagt rosa.

När det var våran tur att betala tog Niall fram pengar och jag hindrade honom.

- I'll pay for myself, sade jag men Niall insisiterade. Jag kunde inte motstå hans leénde så jag lät honom betala. Vi ställde oss i en egen vagn och tittade ut över vattnet.

- Your beautiful tonight, sade Niall och jag kände hur mitt hjärta hoppade över ett slag. Rodnaden spred sig över mitt ansike och jag tittade ner i marken. Han satte ett finger under min haka och tvingade mig att titta in i hans underbara, glittrande blå ögon. Inte för att ja hade något emot det.

- You're so cute when you're blushing, sade han och jag kände hur jag rodnade ännu mer. Jag vände blicken mot vattnet och märkte att vi nu var högst upp.
- It's so beautfiul, sade jag och Niall svarade:
- Just like you.
Jag vände blicken mot Niall och tittade länge på honom. Jag granskade hela hans ansikte. Käklinjen, den lätta skuggan över överläppen och hans underbara leénde. Han lutade sig försiktigt mot mig och stannade när vi bara var några centimeter ifrån varandras ansikten.

- You have no idea how long I have wanted to do this, sade han, drog mig närmare och lutade sig fram den sista biten.

Efter ett tag hade vi valt lag och vi började spela innebandy. Vårt lag vann alla matcher, och vann turneringen.
Vi gick in i omklädningsrummmet och duschade och bytte om.

Jag gick ut och började gå mot Milkshake City. Efter några minuter kom jag fram.

---

Carolines perspektiv:

Det plingade på dörren och jag gick för att öppna. Zoey stod där och tittade på mig.

- Come in, sade jag och hon klev in i den trånga hallen. Hon började ta av sig ytterkläderna och kom fram till mig.
- Here you go, sade hon och räckte fram ett ett litet, prydligt inslaget, paket. Jag tog emot den.
- You didn't have to, it's just dinner, sade jag och hon log.
- My mother..., sade hon. Jag gick in och Zoey följde efter mig. Mamma stog i köket och lagade mat.

- Hi, are you Zoey, frågade mamma och log mot Zoey.
- Yes that's me, svarade hon och log tillbaka.
- The food i finished in twenty minutes, sade mamma med ett leénde.
- Do you want to see my room?, frågade jag Zoey.
- Yeah, that would be nice, svarade hon.

Vi gick upp på mitt rum och satte oss på sängen.
- Your room is nice, I like the colour on the walls, sade Zoey glatt.
- Thanks, I painted it with Niall, slank det ur mig. Jag såg hur hon blev glad, men ändå ledsen. Hon var ju glad för min skull, men hon gillade ju fortfarande Niall.
- Do you want to meet my littlebrother?, frågade jag för att bryta den konstiga stämningen i rummet.
- Yeah, sure, svarade hon .
- Charlie, come up here!, ropade jag .
- Okay, I'm coming, svarade han från sitt rum.
När han kom in in rummet kramade jag om honom och viskade i hans öra att han skulle hälsa artigt på Zoey.
- Hi, I'm Charlie, Carolines littlebrother. Who are you?, frågade Charlie.
- I'm Zoey, Carolines friend. It was nice meeting you, svarade Zoey och tittade på Charlie.
- Okay, it was nice meeting you too, sade Charlie och gick ut ur rummet.

- He was cute, sade Zoey och log glatt mot mig.
- Yes, he is awesome, sade jag och log glatt tillbaka.

- Dinner is ready!, ropade mamma coh vi gick ner för trappan. Mamma hade ställt fram en kastrull med ris och en stekpanna med någon sås eller någonting. Jag och Zoey satte oss ner och inväntade resten av familjen. Charlie kom in och satte sig vid bordet. En liten stund senare kom Mike in och pussade mamma lätt på munnen.

- It looks delicious, as always, sade Mike och mamma log mot honom.
Mamma och Mike satte sig vid bordet och vi började äta.

- I was delisious!, sade Zoey när vi hade äit klart.
- Thanks honey, svarade mamma och log mot Zoey.

Jag tittade på klockan och såg att den var halv åtta. Zoey tittade på mig och fattade vinken. Det hade varit en lång dag och Niall hade frågat om jag gillade Adam. Adam?!

- I think I have to go, but it was nice meeting you all, sade Zoey och log mot mig.
- It was nice meeting you too, sade mammaoch lade till: You should come again sometime.
- Yes that would be great, sade Zoey och gick ut i hallen. Jag följde efter henne och tittade på när hon satte på sig skorna.
- Thank you fro inviting me, it was really nice of you, sade hon och jag log mot henne.
- That was nothing, sade jag och hon log glatt mot mig.
- Anyway, bye, sade hon och gick ut genom dörren.
- Bye see you tomorrow, sade jag och stängde dörren efter henne.

Jag gick in på mitt rum och lät mamma och Mike ta hand om disken. Jag orkade inte gå och diska just, precis nu.
Jag startade datorn och gick in på min blogg( som jag inte har skrivit något på sedan två år tillbaka )och tittade på gamla inlägg tills klockan hade hunnit bli halv tio.

Jag fixade till mig och gick och lade mig i sängen. Jag läste några kapitel i min bok sedan somnade jag.

Jag vaknade av att mamma drog upp persiennerna.

- Dags att vakna sömntuta, sade mamma. Klockan är halv åtta. Jag tror du glömde sätta din väckarklocka igårkväll. Jag satte mig käpprkt upp i sängen. Halv åtta! Jag sprang fram till garderoben. Jag försökte vara så blå som möjligt eftersom jag inte hade fått min skoluniform. Så det blev ett par blåa jeans och en vanlig blå t-shirt. Lite töntigt men ja bryr mig inte. Klockan hade hunnit bli tjugo i åtta. Jag brydde mig inte om frukosten utan sprang till toaletten. Jag fixade till mig och titade på klockan. Jag börjar om tio minuter. Jag tog mina saker och sprang till skolan. När jag kom fram hade jag två minuters marginal. Jag tog mina böcker och sprang till Engelska lektionen. Jag kom i tid.

- Hey, hörde jag en röst bakom mig säga. Jag vände mig om och såg någon jag inte hade väntat mig.

Jag klickade upp mina kompisars tweets och såg att Niall hade tweetat: " Had the absolutely best day ever with a beautiful girl". Ååh vad gulligt av honom! Jag log för mig själv och knappade in: " It was a great day yesterday, we can do it again :).

---

Nialls perspektiv:

Jag vaknade av Liam som hoppade i min säng vid sju. Jag gick upp och puttade ner honom. Han skrattade och gick ut. Jag satte på mig skoluniformen. Jag så för fjantig ut i den men man var ju tvungen. Jag åt tre mackor och ett och ett halvt glas juice till frukost. Jag fixade till mig och sedan var jag klar. Jag satte på mig mina gröna sneakers och gick ut. Vinden var skönt fläktande. Jag började gå mot skolan men stannade på vägen och köpte en latte machiato på Starbucks. Jag smuttade på den medans jag gick till skolan. När kag kom fram gick jag till skåpet och hämtade mina böcker. Jag har skåpsnummer 83. Jag tryckte in min kod, 2640, och tog böckerna till min första lektion. Jag gick igenom korridoren på väg till lektionen. på vägen mötte jag Zoey. Hon log mot mig och jag log tillbaka. Hon började konstigt nog rodna. När jag kom fram stog alla elever utanför och väntade på läraren. Mr Stevens. Han är jättesträng och jag tror inte han tycker så mycket om mig. Mr Stevens kom och låste upp dörren och eleverna strömmade in. Jag satte mig på min plats och lektionen började.

1 timme senare:

Jag gick ut genom dörren och skulle precis gå iväg när Adam kom ifatt mig.

- Hallå vänta!, skrek han och jag stannade upp.
Vad är det mellan dig och den där Caroline?, frågade han och jag log mot honom.
- Nej men vi har bara varit med varandra några gånger, svarade jag och nu var det hans tur att le.
- Jaha jag trodde ni var typ tillsammans eller något, sade han.
Skulle inte du kunna presentera mig inför henne? frågade han och jag slutade le.
- Varför?, frågade jag och tittade bekymrat på honom.
- Men du vet... hon ser bra ut, svarade han och sedan gick han iväg.

Jag kände hur jag började bli arg. Adam med Caroline? Nej du! Absolut inte!
Jag skulle minsann se till så att ingenting händer mellan dem. Hon skulle ju vara med mig.
Nästa lektion var NO. Jag gick och hämtade mina böcker och gick till NO salen. Jag såg Adam stå där och le mot mig men jag ignorerade honom.

Jag gick in i salen och lektionen började. Det handlade om något med grodor, men det enda jag kunde tänka på var Caroline och Adam.
Efter en timme var lektionen slut och alla elever gick ut. Jag gick och lämnade mina böcker. Jag gick till matsalen för att äta. Det var någon sorts korvgryta med potatis. Den var inte god men jag åt ändå två portioner. Jag såg Adam komma och reste mig därför snabbt för att undvika en konversation med honom.

Jag var på väg mot skåpen när jag såg Caroline lite längre fram. Jag sprang fram till henne och hon log mot mig.

- Hi, sade hon och jag svarade:
- Hi.
I just have to ask you something. Adam seems o kind of like you. Do you like him?, frågade ja och inväntade hennes svar.
- No, I don't even know who that is!,sade hon och tittade chockat på mig. Why would I?, frågade hon och tittade på mig.
- I don't know, I was just curios, svarade jag och lade snabbt till:
I have to o, my lesson starts in five minutes.
- Okay, see you, sade hon och jag log till svar.

Jag tog upp min mobil och skickade ett sms till Zayn: " Bad boi, need your help with a thing, meet me at Milkshake City after school.
Efter några minuter fick jag ett svar: "What is it about?". Jag svarade: Girls...

Nu var det bara en timme och trettio minuter kvar av skoldagen. Min sista lektion var Idrott. Jag tycker om Idrott, fast det beror på vad vi gör på lektionen. Idag skulle vi köra innebandy. Det var jag inte speciellt bra på. Vi körde första och andra väljare. Jag blev vald först. Det är bara för att jag är så mångsidig.
Efter ett tag hade vi valt lag och vi började spela innebandy. Vårt lag vann alla matcher, och vann turneringen.
Vi gick in i omklädningsrummmet och duschade och bytte om.

Jag gick ut och började gå mot Milkshake City. Efter några minuter kom jag fram. .

Jag tittade runt i klassrummet och mötte Nialls blick. "Hi" mimade han och jag trodde jag skulle svimma. " Hi" mimade jag tillbaka och han log ännu större.

 

---

 

Efter genomgången tittade jag runt i klassrummet och såg att alla hade likadana kläder. Skoluniform. Skit. Jag tittade ner på mina kläder och såg den vita blusen och de höga shortsen. Oops...

När lektionen var slut gick jag ut ur klassrummet ch när jag hade gått några meter kom Niall ifatt mig.

- Hi!, sade han och log mot mig.
- Hi, svarade jag och log ännu större.
- How are you?, frågade han.
- I'm fine, it's just a little bit awkward that everybody wears schooluniform exept me, svarade jag och han såg skrattfärdig ut.
- That's okay. I can tell you you're not alone.
- Thats just made my day!, sade jag och han började skratta.
- Now I feel kind of happy with myself, sade han och jag log.
- You should!, sade jag och det såg ut som han började rodna . Han vände bort ansiktet och harklade sig.
- Well I was wondering, sade han och fortsatte, do you want to hang uout after school?
- Sure, that wolud be great!, svarade jag och han log stort..
- Okay, see you later than, sade han och gick iväg till sin lektion.

Jag tittade på mitt schema och såg att jag skulle ha engelska. Jag gick till sal 52 och väntade utanför. Den rödhåriga tjejen som jag satt bredvid under Algebran kom fram till mig.

- Hi, my name is Zoey. What's your name?, frågade hon och jag svarade:
- I'm Caroline.
- So, you know Niall?, frågade hon och jag nickade.
- Yes, he's great, sade jag och hon log.
- I have always wanted to know him, sade hon.
- Why haven't you talked to him?, frågade jag och tittade på henne.
- I guess I'm just a coward, sade hon och tittad ner i marken.
- I don't think you are, sade jag och hon sade:
- But you don't know me.
- I can tell. You just have that kind of look, sade jag och hon log.
- Really?, frågade hon.
- Yes, svarade jag.
- Do you want to do somethng after school?, frågade hon nervöst.
- I can't, I'm going to meet Niall after school.
- Lucky you, sade hon och tittade på mig.
- Do you like him?, frågade jag och hon nickade. Åh nej tänkte jag. Tänk om Zoey kommer att ta honom ifrån mig! Jag skakade av mig känslan och tittade på henne.
- I have liked him for years, but I'm no sure he knows my name, sade hon och tittade ledsamt på mig.
- Sure he does, sade jag för att uppmuntra henne.
Hon log mot mig men jag kunde se att hon fortfarande kände sig ledsen. Jag visste inte vad jag skulle göra, så jag hade tur när lärarinnan kom och öppnade dörren.
Jag fick sitta bredvid en kille som hette Peter i det klassrummet, han var okej.

När lektionen var slut hade vi lunch, och eftersom att jag inte kände någon så satt jag helt ensam vid ett bord. Efter ett tag kom Zoey och satte sig bredvid mig.

- Hi, sade hon och jag gav henne en glad blick som svar.

Vi åt under tystnad och när jag nästan hade ätit klart så kom Niall och satte sig hos oss.

- Hello! sade han och tittade på mig.
- Hi, svarade jag och tittade på Zoey.
- This is..., började jag säga men avbröts av Niall.
- Zoey, right?, frågade han och hon nickade glatt.
- We have Algebra together, sade han och jag såg att hon började rodna.
- Yes, svarade hon och log. 

3 timmar senare:'

Det ringde ut och jag gick ut genom dörren. Jag skulle ju träffa Niall så jag ställde mig utanför byggnaden.

Jag hade stått och väntat ett tag när han tillslut  kom ut, alldeles andfådd.

- Hi, sade jag och han log.
- Hi there, sade han och log så att han visade sittt bländande vita leénde.
- So where are we going?, fråagde jag och han ryckte på axlarna.
- I don't know. Where do you wanna go?, frågade han.
- I have no idea, svarade jag och kände att det pirrade till i magen.
- We can go watch a movie, sade han och jag nickade.
- That would be great.

Vi började gå mot en biograf som jag inte hade någon aning om var den låg. Jag följde bara efter Niall. Efter en kvart hade vi kommit fram, vi skulle bara välja film.

- What do you want to see?, frågade han och tog upp sin plånbok.
- I don't know. You can pick one, svarade jag och han nickade.
- Okay.
Han gick fram till kassan och betalade. Sedan ock han tillbaka med två biljetter i handen.

Det slutade med att vi skulle titta på en skräckfilm som jag inte kommer ihåg namnet på. Jag hatar skräckfilmer! Men nu kunde jag inte ångra mig eftersom jag hade sagt att han fick välja.

Filmen startade och jag försökte verkligen följa med i handlingen men jag fattade ingenting. Niall verkade i alla fall tycka den var bra. Ungefär en halvtimme in på filmen tog Niall min hand. Jag blev jättenervös och visste inte vad jag skulle göra. Det slutade med att jag tryckte hans hand lite lätt och han tryckte tillbaka. Vi höll handen resten av filmen och vid eftertexterna släppte jag taget. Vi gick ut och gick långsamt hemåt.

Jag tog upp mobilen och tittade på klockan. Den var bara halv sju.

- Maybe I should get going, sade jag och tittade på Niall.
I mean I have to eat dinner , and you know mothers...
- Yeah, I thinkvI also have to go, sade han och tittade på mig .

Vi stod och tittade på varandra ett tag. Det blev en pinsam tystnad, men jag visste inte vad jag skulle göra. Efter ett tag böjde sig Niall fram och kramade om mig. Jag omfamnade honom och det kändes som våra kroppar passade perfekt ihop. Jag ville aldrig släppa taget. Jag vet inte om det var sekunder, minuter eller timmar som hade gått när vi till slut släppte taget. Jag log mot honom och sedan gick jag hem.

Doften av mat fyllde mina lungor när jag kom innanför dörren. Jag tog av mig ytterkläderna och gick in i vardagsrummet. Charlie satt och tittade på Teletubbies. Mamma stod i köket och lagade mat. Det blev kyckling i lergryta.

- Hej gumman! Hur var första dagen i skolan?, frågade mamma glatt.
- Den har varit bra, sade jag och tittade på henne.
- Har du fått några nya kompisar idag då?, frågade hon.
- Ja, det har jag faktiskt, en tjej som går i min Algebra och Engelska klass. Hon heter Zoey, svarade jag med ett leénde.
- Men vad roligt, jag tycker att du ska bjuda hem henne på middag imorgon, eller vad tyckder du?, frågade hon.
- Ja, jag har ju inget annat för mig, så det går väl bra, svarade jag.

Jag gick och tvättade händerna och sedan satte jag mig vid matbordet och inväntade resten av familjen. 
- It look delicious, sade Mike hungrigt.
- Thank's honey, let's hope so, sade mamma.
- How was your day Charlie?, frågade Mike.
- It was awesome, I met really nice people, and my new best friend is Daniel. We have played with cars all day..., sade Charlie och han bara fortsatte prata och prata under hela middagen.
- Thanks for the food. Can I go?, frågade jag.
- Yes my girl, you can but things in the dishwasher, svarade mamma. Jag ställde in allting i diskmaskinen och gick sedan upp på mitt rum för att göra min läxa. När jag var klar, efter ungefär en timme, så satte jag på datorn och loggad ein på Twitter. Jag klickade upp mina kompisars tweets och såg att Niall hade tweetat: " Had the absolutely best day ever with a beautiful girl". Ååh vad gulligt av honom! Jag log för mig själv och knappade in: " It was a great day yesterday, we can do it again :).

- Yes, bye, I had a great time today, thanks, it was really sweet of you, sa jag i hans öra medans han kramade mig.
Han släppte taget om mig och började gå iväg samtidigt som han vinkade. Jag vinkade tillbaka till honom, och sedan gick jag in genom dörren.

---

Nialls perspektiv:

Jag traskade hemåt när jag hade sagt hejdå till Caroline. Det var molnigt och det småregnade lite. Men det gjorde ingenting, för det ända jag kunde tänka på var Caroline. När jag hade vunnit nallen och gett den till henne hade hon sagt att hon tyckte jag var söt. Jag svävade på små moln resten av kvällen. När jag kom hem var killarna jättenyfikna på Caroline, men jag lyssnade inte på dem. Jag gick bara in på mitt rum och startade datorn. Jag loggade in på Twitter och log för mig själv hela tiden.  Jag kände att jag var tvungen att skriva någonting på Twitter efter dagen. Men jag visste inte vad jag skulle skriva. Man får ju inte gå för fort fram men man får inte heller vara för "svårfångad". Det måste vara precis lagom. Efter ungefär en halvtimmes tänkande hade jag till slut twittrat: " Had the absolutely best day ever with a beautiful girl". Eller var det för mycket? Jag hoppas att det inte är för mycket. jag såg att klockan var halv tio och kom på att det var skola imorgon. Och Caroline hade sagt att hon också skulle börja på Westminster High. Jag blev superglad! Jag kommer troligen att få träffa henne varje dag. Det knackade på dörren och Louis huvud tittade in.

- Hur är det Nialler?, frågade han och satte sig på sängkanten.
-Just nu är det absolut perfekt faktiskt, svarade jag och han log mot mig.
- Jaha, hur kommer det sig?, frågade han och tittade på mig med ett roligt ansiktsuttryck.
- Jag insåg precis vilket bra liv jag har, svarade jag och han log.
- Caroline?, frågade han.
- Aha, sade jag och han tittade lekfullt på mig.
- Jag måste erkänna en sak. Jag kände hur det verkligen klickade med henne när hon såg mig nersölad med milkshake, sade han och jag skrattade och puttade till honom.
- Yeah, right, sade jag och puttade ut honom genom dörren. Jag ska gå och lägga mig så lämna mig ifred, sade jag till honom och han gick ut. Fem sekunder senare stack han in huvudet igen med ett överdriver glatt leénde, sedan lät han mig vara.

Jag gick in till badrummet och borstade tänderna. Sedan gick jag in på rummet igen och tog av mig alla kläder förutom kalsongerna. Sedan kröp jag ner mellan lakanen och somnade.

Carolines perspektiv:

Vilken otroligt perfekt dag! Niall had gett mig nallen han hade vunnit. Hur otroligt söt får man vara? Imorgon skulle jag få träffa honom i skolan. Jag hoppades verkligen att vi hade någon lektion tillsammans. Det enda jag ville nu var att spendera tid med Niall. Höll jag på att bli kär i en kille jag träffade för några dagar sedan. Jag såg på klockan att den var tio så jag bestämde mig för att gå och lägga mig. Jag gick in i badrummet och borstade tänderna och tvättade bort sminket. Sedan bytte jag om och lade mig i sängen. Jag somnade efter ungefär två sekunder.

Jag vaknade av den väldigt irriterande, pipande väckarklockan. Jag satte mig upp i sängen oh såg att klockan var halv sju. Jag stängde av väckarklockan och njöt av tystnaden. Det lät som jag var den enda som hade vaknat. Jag ställde mig upp och gick fram till garderoben. Jag tog fram ett par höga jeansshorts och en vit blus. Jag tog fram en vit bh och matchande trosor. Jag satte på mig kläderna och gick ut genom dörren. Jag gick till köket och tog fram yoghurt och en skål. Jag åt upp yoghurten på tio minuter. Sedan gick jag in till badrummet och fixade mig. Jag tog fram locktången och lockade håret. Sedan sminkade jag mig med mascara, concealer och eyeliner. Sedan var jag klar. Jag granskade mig själv i spegeln och tyckte det såg bra ut. Första intrycket var viktigast! Jag tog fram mina slitna ljusgröna converse och gick ut. Det var lite småkyligt ute, precis så mycket så jag fick gåshud. Jag gick förbi Milkshake City och Nando's och sedan var jag framme. Det var en stor tegelbyggnad som det stod Westminster High på. Jag gick in genom dörrarna och försökte klura ut vägen till expeditionen.

Jag hittade den efter ett tag och och jag gick fram till en kvinna som satt vid ett skrivbord.

- Hi, I'm new here and I don't have a time table. Can I have one?, frågade jag och kvinnan log mot mig.
- Of course , what's your name?, frågade kvinnan och jag svarade:
- Caroline Lesséur, och fick ett schema.

Min första lektion var Algebra. Jag försökte hitta klassrum 67 där lektionen var. Jag skulle precis runda ett hörn när jag jag krockade med någon. Jag tittade upp och såg ett bländande vitt leénde. Harry stod framför mig och log.

- Hi there, sade han.
- Hi, do you know where classroom 67 is?, frågade jag.
- Yes, actually I'm on my way there, just follow me, sade han och drog med mig till klassrum 67.

Vi gick in men lektionen hade redan börjat så alla blickar vändes mot oss.

- Sorry we are late, sade Harry och tittade på läraren.
- It's okay, I just came in here, so we just started, sade läraren och tittade på mig med en nyfiken blick.
Harry gick och satte sig på sin bänk och jag visste inte vad jag skulle göra göra så jag stod kvar.

- Are you new here?, frågade läraren och tittade på mig.
- Yes, svarade jag.
- Oh do you know anyone?, frågade läraren.

Jag svepte med blicken över klassrummet och mötte Nialls glittrande blå ögon.
- Em Niall, svarade jag och kände rodnaden sprida sig över mitt ansikte.

Jag hörde att någon harklade sig och jag tittade upp. Jag såg Harry sitta och titta besviket på mig.
- Oh, and Harry of course, svarade jag och hörde klassen småskratta lite. Läraren pekade på en bänk och sade:
- You can sit over there.
- Okay, svarade jag och satte mig bredvid en rödhårig tjej med gröna ögon.

Jag tittade runt i klassrummet och mötte Nialls blick. "Hi" mimade han och jag trodde jag skulle svimma. " Hi" mimade jag tillbaka och han log ännu större.

---

Kapitel 8 ute! Vad tycker ni? Kommentera! :D

- Thank you so much Niall! No more carrots for a week!, skrek killen. Han visste vad Niall hette, skumt.
- You're the only one who wants carrots anyway!, skrek Niall tillbaka.
- Zayn likes carrots, sade killen.
- I do not!, sade en annan kille,som tydligen hette Zayn, och den första killen tittade besviket på Zayn.
Jag harklade mig och killarna tittade upp.
- Hi, sade jag och Niall började skratta.

---

Det hade tagit ungefär tjugo minuter att komma till killarnas lägenhet. Louis (som jag hade fått reda på att han hette) hade bytt tröja. Det visade sig att killarna kände varandra. Det var Louis, Zayn, Liam och Harry. Liam och Harry hade stannat kvar hemma så det var Louis och Zayn vi mött. Killarna delade lägenhet, och jag måste erkänna att alla såg bra ut. Niall hade presenterat mig för alla killar och alla var jättetrevliga. Men Niall verkade vilja gå därifrån. Killarna bestämde sig för att titta på film och bad mig välja en åt dom ur deras filmhylla, jag valde Grease. Louis såg nöjd ut med valet och sa att det var en av hans favoritfilmer. Klockan hade blivit halv tolv och jag kände mig lite hungrirg. Min mage kurrade och det hörde Niall.

- Are you hungry?, frågade Niall och försökte slita sig från filmen.
- Yeah, a little bit, svarade jag och Niall ställde sig upp.
- Let's go than, sade han och gick till hallen.
- Where are we going?, frågade jag och tittade på honom.
- To get some food, svarade han och satte på sig ett par gröna sneakers.
- Oh, okay svarade jag och satte på mig mina pumps.

Vi gick ut och ingen sa ett ord. Det blev en pinsam tystnad, tillslut öppnade Niall munnen och sade:
- Where do you want to go?
- I have no idea, I've not been here for a long time so I don't know where you can eat, svarade jag och kände mig som världens dumhuvud.
- We can go to Nando's, sade Niall och tittade på mig.
- What's that?, svarade jag och han tittade på mig som om jag var helt pantad.
- Have you ever been at Nando's before?, frågade han och jag kände mig som en idiot.
- Ehm, no..., svarade jag och Niall såg ut som en guldfisk.
- Than we have to go there!, sa han och tog tag i min hand.
Niall höll i min hand! OMG!!! Han drog med mig hela vägen fram till Nando's. Det var ganska fullt där. Vi gick in och satte oss vid ett bord ganska långt in. Servitören kom fram till oss och sade:

- Hi Niall! Already back?
- Well, yeah. You know how much I love this place, sade han.
- Oh yes I do. Do you want the usual?, frågade servitören och tittade på Niall.
- Yes, but this time, make it two. Servitören tittade mot mitt håll och log. 
- Okay, svarade servitören och gick iväg.

Servitören kom tillbaka med två stora tallrikar kyckling, pommes, såser och bröd.

- Thank you, sade Niall och servitören log som svar.

Niall slängde i sig maten och jag tittade underligt på honom samtidigt som jag började äta. Efter fem minuter hade ingen av oss sagt ett ord så jag försökte starta en konversation.

- Wich highschool are you going to?
Han tittade på mig och svarade:
- Westminster High, and you?, frågade han.
Jag kunde inte fatta det, att jag, att en på miljonen alltid skulle stöta ihop med Niall. För bra för att vara sant alltså.
- I'm also going to Westminster High, svarade jag med ett leende på läpparna.
- Coincidence, sa Niall med glimten i ögat.

Efter ett tag hade båda ätit upp och då hade klockan hunnit blivit tre. Gud vad tiden går fort när man har roligt.

- Shall we go?, frågade han.
- Yes, but where?, svarade jag.
- I know! We can go to the carneval, sa Niall.
Jag tvekade lite eftersom att jag visste att mamma, Mike och Charlie var där, men sa sedan ja för att han inte skulle verka misstänksam.
- Okay, let's go, sa Niall med ett stort leende på läpparna.

Vi gick i ungefär en kvart innan vi kom fram till karnevalen. Det var en massor av dansande glada människor som var där. Han gick och köpte sockervadd till mig.
- Thanks, that's so sweet, slank det ur mig.
Han sa inget utan log bara mot mig.

Vi gick runt och pratade lite om våra liv. Jag fick bland annat veta att han kom från Irland men hade flyttat till London för att satsa på musiken som var en stor del av hans liv.

Han tog mig till ett stånd och man kunde vinna en nallebjörn. Han betalade 1 pund och fick tre pilar, han kastade dem och träffade alla tre i ballongerna. Killen i ståndet gav honom nallebjörnen och Niall gav den sedan till mig.
- It's for you, sa han och jag såg hur hans kinder blev röda.
- Thank you so much, I'm going to name him Niall, just beacuse you're both cute, sa jag och kände hur jag också blev röd om kinderna.

Klockan började närma sig sex och jag kände på mig att mamma var orolig.
- I think I have to go now, my mom always gets so worried, sa jag.
- I can follow you home, I know where you live, sa han och blinkade med ögat.
- Yeah, that would be really nice, sa jag och log.
- But first, do you want some coffee?, frågade han.
- Yes please, it would be nice, I'm freezing, svarade jag.

Vi gick till en Starbucks och han beställde två latte och när han hade betalat gav han mig en och vi påbörjade våran promenad hem till mig. Efter halva vägen tog han tag i min hand och jag kände ett pirr i magen.
När vi var framme så släppte han min hand och frågade:
- Do you want to hang out some other time?
- Yes, i'd love to, svarade jag med ett stort leende på läpparna.
- I guess I'll see you in school tomorrow, bye, sa han och gav mig en omfamnande kram.
- Yes, bye, I had a great time today, thanks, it was really sweet of you, sa jag i hans öra medans han kramade mig.
Han släppte taget om mig och började gå iväg samtidigt som han vinkade. Jag vinkade tillbaka till honom, och sedan gick jag in genom dörren.