Nobody is perfect, it's just to accept that. There is not so much you can do about it, sade jag och han log mot mig.
- I guess you're right, sade han och jag log.
- Stop being so silly, sade jag och han kom närmre.
- I promise, sade han och tryckte sina läppar mot mina.

---

Jag drog mig undan för att kunna andas. Jag öppnade sakta ögonen och tittade in i Nialls. Han log stort mot mig och jag log tillbaka.

- What time is it?, frågade jag och förstörde verkligen ögonblicket.
Niall tog upp sin mobil.
- It's half past nine, why? Are you in a hurry?, frågade han och tittade på mig.
- No, I was just wondering, svarade jag och han log lättat mot mig.
- Good, I don't want you to go, sade han och jag låg som en dåre.
- I don't want to go, svarade jag.

Han lutade sig fram och kysste mig igen. Jag log igenom hela kyssen.

- Do you want to stand here all night or should we go somewhere else?, frågade han.
- Somewhere else, svarde jag.
- Where?, frågade han.
- I don't know London so good, so I have no idea.
- Okay, follow me, sade han och började gå av bron.

Jag följde efter honom och hade ingen aning om vart vi var på väg. Jag märkte inte vart vi var förrän vi var i mitten av Picadilly Circus. Det var reklam för allt möjligt där. Jag satte mig ner och Niall sade:

- I will be right back!
- Where are you going?, frågade jag.
- You'll see, svarade han och gick iväg. Efter ett tag kom han tillbaka med två papperstallrikar och två
plastgafflar.

- This is THE best brownie ever!, sade han och jag skrattade till.
- Okay, then you have to let me try some, sade jag och han log.
- Of course, sade han och räckte fram en tallrik till mig. Jag tog emot den och fick en plastgaffel.
- Thank yo, sade jag och smakade på brownien. Den var jättegod. Jag har aldrig smakat någgot så gott i hela mitt liv.
- That was delicious!, utbrast jag och Niall log.
- I know, sade han. Jag hade ätit upp brownien ganska fort. Sedan slutade det med att vi återigen satt där, helt tysta. Jag tog upp mobilen och tittade på klockan, den var elva.

- How much is it?, frågade Niall.
- Eleven, svarade jag och han såg lite besviken ut.
- Maybe we shall get back, sade han och jag kände verkligen att jag inte ville åka hem.
- Yeah, maybe, svarade jag ledsamt.

Vi ställde oss upp och gick ner mot tunnelbanan. När vi var framme stod det en stor skylt framför ingången. Det stod att hela systemet, bussar, taxis, tunelbanor, tåg, allt hade spårat ur. Tunnelbanan hade något tekniskt fel, taxi och bussar hade tagit slut för att alla ville hem, så vi kunde inte åka hem.

Niall läste skylten och sa sedan:

- Well, this is just great, och sparkade till en sten.
- I think we have to check in to a motel, sade han och jag kände för att skrika. Spendera resten av kvällen med Niall, hur mycket bättre kunde det bli?
- Is that okay or do you want to walk home?, frågade han.
- No, that's okay, I'm to lazy to walk home, svarade jag och han log.
- Okay, let's find a motel than, sade han och vi började gå.

Efter en halvtimmes promenad hittade vi ett mote. Det låg lite utanför staden. Det såg inte så jättefräscht ut, men det funkade. Vi gick in och det såg mycket bättre ut på insidan.

Det satt en medelålders kvinna i receptionen. Det hade börjat växa fram några gråa hårstrån i hennes hår. Hon tittade upp på oss och log.
Niall gick fram till henne. Jag såg att dem stod och pratade, men jag kunde inte höra vad dem sa. Efter några minuter kom Niall fram till mig med en nyckel i handen.

- It was kind of expensive so I just bought one room, if that's okay?, sade han lite nervöst.
- That's okay, svarade jag glatt. Han log mot mig och jag log tillbaka. Vi gick fram till hissen och Niall tryckte på våning 2. Vi klev ut ur hissen och gick fram till rum nummer 9. Niall låste upp dörren och klev in. Jag gick in efter honom.

Niall stod och stirrade in i rummet. Han stod i vägen så jag kunde inte se något. Jag kikade över axeln på honom och såg något jag inte hade väntat mig. Det stod en stor dubbelsäng i mitten av rummet, det var ett vitt överkast med massa rosenblad på. Niall gick in och vände sig om.

- This is the wrong room! I didn't order this, sade han bekymrat mot mig.
- It's okay, sade jag till honom.
- I can go downstairs and change room, sade han och jag log mot honom.
- Don't be silly, we can stay here, sade jag till honom.
- Okay, sade han och log mot mig.

Jag tog av mig mina skor och ställde dem i den lilla hallen på rummet. Niall la sig i sängen och slog på tv:n. Han satte på någon sportkanal. Jag tog upp min mobil och ringde till mamma.

- Älskade vän, varför har du inte hört av dig?, hörde jag en förtvivlad röst säga i andra änden av luren.
- Mamma, ta det lungt. Jag kommer inte att komma hem ikväll, för att vi kunde inte komma hem. Bussar, tåg, tunnelbana och allt annat funkade inte, svarade jag.
- Vart är ni nu då?, frågade hon.
- Vi är på ett motel som ligger lite utanför staden, svarade jag.
- Okej, jag litar på dig, och gör inget dumt nu.
- Nej, jag ska inte göra något dumt, svarade jag.
- Godnatt gumman, älskar dig.
- Godnatt mamma, älskar dig med.
*Klick*

- Your mother?, frågade Niall och tittade på mig.
- Yeah, she was worried and I told her that we are here, svarade jag.
- I can understand her. I mean, her daughter is in London City on a date in the middle of the night with a guy she never have met, svarade han.
- Haha, yeah, that's true, sade jag.
- I'm just going to call the boys, sade han.
Han tog sin mobil och gick ut på den minimala balkongen. Jag hörde knappt vad dem sa, bara en massa högljudda röster i bakrunden.
Niall kom in med mobilen i handen och sa:
- Liam wants to talk to you.
- Ehm, okay, svarade jag chockat och tog mobilen från honom.

- Hi Caroline, I just want to say that Niall farts in his sleep. So be careful, sade Liam lite retsamt.
Jag brast ut i gapskratt och svarade:
- Okay, I'm going to be careful, I promise.
- Good, have a nice day, no I mean a nice night, if you know what I mean, sade han och la sedan på.

- What did Liam say?, frågade Niall undrande.
- Nothing important, svarade jag busigt.
- Tell me or I'll tickle you, sa han med ett mycket stort leende på läpparna.
- Then you'll have to tickle me, svarade jag och hoppade upp på sängen med Niall hack i häl.

Han började kittla mig så att jag knappt kunde andas.

- He told me that he and the boys are eating your chicken at home, sa jag.
- Noooo, my chicken, utbrast Niall.
- It's okay, we can buy new chicken tomorrow, sa jag för att lugna ner honom lite.
- Yes, that would be great, sade Niall lättat.

- Come on, let's go to bed, I'm tierd, sa jag och gäspade stort. Jag tog hans hand och drog med honom till sängen. Vi intog varsin sida och låg tysta ett tag. Han tog sin hand och la den över mig, jag vände huvudet mot honom och han började kyssa mig, länge.