Jag ryckte till av ett rytmiskt flåsande i nacken. Jag vände försiktigt på mig och såg Niall ligga med slutna ögon och sova. Jag log mot honom och tog bort en hårlock som hade hamnat i ansiktet. Han slutade flåsa och omfamnade mig. Han tryckte mig mot honom tills vi låg väldigt tätt. 

 

- You're moving in today, sade han med ett leende på läpparna. 

- I'm aware of that, svarade jag och pussade honom på munnen. Jag hörde en duns som jag antog kom från köket. 

- I think mum is up, sade jag och han nickade. Jag tittade på klockan och såg att den var halv elva. Oops...

- Maybe we should get up, sade jag och han skakade på huvudet. 

- Five minutes?, frågade han och jag log. 

- Okay, just because it's you, svarade jag och vände på mig igen. Jag slöt ögonen och är ganska säker på att jag somnade. 

 

Jag vaknade upp av en till duns i köket och ryckte till. Niall vaknade och tittade förvirrat på mig.  Jag ryckte på axlarna och tittade tillbaka på honom. Jag drog av mig täcket och satte på mig ett par mjukisbyxor. Sedan sprang jag ner för trappan för att kolla vad som hade hänt. Mamma höll på att plocka in en massa kastruller i ett skåp och jag tittade frågandes på henne. 

 

- Jag är klumpig okej?, sade hon med ett leende på läpparna. Jag skrattade åt henne och nickade. 

- Då vet jag åtminstone vem jag har fått det ifrån, svarade jag och hon skrattade. 

- Ja, så kan man också se det, sade hon. Jag hörde steg i trappan och vände blicken dit. Niall kom trött ner för trappan och tittade på mig. 

- Mum is just as clumsy as me, sade jag och han skrattade till. 

- You look tired, sade mamma och tittade på Niall. Sedan tittade och på mig och lade till: You too. Sedan spred sig ett brett hånflin över hennes ansikte och hon sade:

- Did you too...

- Naa shut it!, avbröt jag henne och hon slutade prata. Jag tittade på Niall och han verkade inte ett dugg generad. Jag däremot trodde jag skulle dö. Jag vände mig om, tog tag i Nialls arm och gick ut ur rummet. Vi gick upp på mitt rum och började bära ner mina lådor. Efter en halvtimme var alla lådor i flyttbilen som hade kommit. Jag gick in till mamma som fortfarande var i köket för att säga hejdå. Hon tittade på mig och log. Jag gick fram till henne och kramade om henne länge.

- Jag älskar dig gumman, och om Niall gör någonting säg till! Då ska jag göra "någonting" mot honom, sade hon och jag skrattade åt hennes tomma hot.

- Jag älskar dig också, men jag måste gå nu. Hälsa Charlie från mig, sade jag medans jag gick ut genom dörren. Niall satt redan i förarsätet och väntade på mig. Jag hoppade in och han körde iväg.

 

Jag kånkade in dem två sista flyttlådorna genom dörren och släppte ner dem på golvet. Zayn kom in och tog upp dem igen. Han bar in dem på Nialls rum och släppte sedan ner dem där.

- Thanks, sade jag till honom och han log mot mig. Han gick ut igen och jag började packa upp lådorna. Det var mest böcker som jag bestämt sagt till mamma att jag skulle ha kvar. Sedan var det massa annat skräp. När jag hade packat upp allting tittade jag mig nöjt omkring i rummet. Sedan slängde jag mig på sängen och blundade. En minut senare öppnade jag ögonen och skrek till när jag såg Harrys flin några centimeter ifrån mitt ansikte.

 

- Holy crap! skrek jag och Harry skrattade. Han sprang ut ur rummet och jag skrattade åt honom. Jag ställde mig upp och tog bort flyttlådan som stod mitt i rummet. Jag vek ihop den och bar ut den ur rummet. Sedan lade jag mig i soffan och pustade ut. Nu bor jag här. På riktigt. Jag log åt tanken öppnade ögonen. Niall satt i änden av soffan och tittade på mig.

 

- What are you smiling for?, frågade han och log mot mig.

- I was thinking of the idea of living here. For real, svarade jag och han skrattade.

- Well now I can have you all by myself, sade han och jag skakade på huvudet.

- What about the four other guys that is living under the same roof?, frågade jag och han vände på huvudet och skrattade.

- Let's just pretend that they aren't here, sade han och jag nickade.

- Works for me, sade jag.

 

Caroline har flyttat in hos mig!!! Gud jag känner mig som en fnittrande liten flicka som precis fått ett gulligt sms. Fast jag är 18. Och bor ihop med en alldeles underbar människa. JAG ÄR SÅ LYCKLIG!!! Jag vet inte vart jag ska ta vägen. 

 

Harry och Louis hade börjat fixa ihop middag. Dem sade att det skulle bli fajitas men jag är inte så säker på det. Jag och Liam hade slagit vad om att dem skulle bränna alltihopa. Och mycket riktigt. Harry kom ut och kliade sig i hårbotten.

 

- Umm.. guys, I kind of messed it up, sade han och log. Liam gav mig en tio-dollar sedel och Harry tittade surt på oss.

- Hey!, halvskrek han och tittade på oss.

- I knew it, sade jag och försökte se lite stolt ut.

- Well..., sade Harry och gick tillbaka in i köket. Jag hoppas i alla fall att det blev ätbart. Harry kom ut med maten och satte den på bordet. Alla började äta så fort han hade satt sig. Kycklingen var bränd men resten var helt okej. Caroline nickade uppmuntrande men alla såg på henne att hon inte tyckte det var gott. Jag skrattade åt henne och åt upp min mat.

 

Klockan hade redan hunnit bli nio och alla samlades framför teven. Vi zappade mellan kanalerna och stannade vid något djurprogram som Louis insisterade på att vi skulle se. Alla suckade men vi tittade på det ändå. En timme senare hade Caroline och Zayn somnat och jag kände mig ganska trött. Liam stängde av teven och gick till sitt rum. Jag lyfte upp Caroline pch bar henne till våran säng. Gud vad bra det kändes och säga våran! Hon öppnade ögonen och tittade på mig sedan somnade hon igen. Jag gick in i badrummet och borstade tänderna, sedan gick jag tillbaka till sovrummet och lade mig bredvid Caroline. Ett ögonblick senare somnade jag.

---

 Förlåt för att det inte kom igår men det hände en grej. Det blev lite snabbspolning men... Så vad tyckte ni? Kommentera nu och kommentera till tävlingen annars blir det ingen :( Ni vet att ni vill!! Vi vill ha 10 kommentarer till nästa kapitel! PUUSS!! :D